Jag tänker leva tills jag dör!

Så sjöng Lill-Babs, och det gjorde hon. Det vill jag också göra. Därför har jag skapat mitt liv så att jag kan göra det. Eller rättare sagt, jag känner mig själv så bra vid det här laget, så jag vet vad jag behöver utsätta mig för, så att jag känner att jag gör just det – lever. För det är ju såklart individuellt det där med att känna att man verkligen lever. Det är inte samma för mig som för dig.

För mig är det så här:
Jag brukar känna att jag lever på lite olika sätt. Till vardags har jag numera ett arbete jag inte vill ta semester ifrån, vilket alltså inte heller gör att det känns som ett arbete. Jag lever alltså t o m när jag jobbar – jag är personlig tränare på SATS i Näsby Park. Men har alltså tidigare jobbat 20 år på kontor, och det jobbet gjorde att jag längtade till både helgen och semestern. Så jag vet hur det känns att ha ”ett vanligt jobb”.

Jag ser till att utmana mig hela tiden, t ex genom att sätta för mig svåra mål, som jag sedan strävar mot att nå. Det gör att jag känner mig levande. När jag inte har något utmanande mål att sträva mot känns det tomt. Och tiden efter att jag precis har uppnått ett mål är jobbig, då infinner sig en sådan där ”blues” i några veckor när jag tvingar mig själv att dra ner på takten, och göra lite av det som faller mig in. När jag sedan hittar ett nytt mål pirrar det av förväntan i hela kroppen igen.

På semestern kan utmaningarna få en lite mer ”äventyrlig touch”. Då gillar jag t ex att utmana mina rädslor på olika sätt, göra pirriga saker, eller utsätta kroppen för längre uthållighetspass. Denna sommar har jag anmält mig till min första friidrottstävling, där jag som senior alltså ska springa 100 meter sprint. Och jag som bara har gått på friidrott sedan i maj… Jag har därför också anpassat styrketräningen gentemot sprintträningen, och testat knäböj i endast 30 grader med 100 kg på stången! Läskigt! Jag har också varit och klättrat på Klättercentret (jag är höjdrädd), och varit på Extremfabriken och sprungit uppför väggar. Jag har cyklat från Åkersberga till Adelsö (78 km), vandrat på Roslagsleden (16 km), paddlat kanot i 4 timmar, och simmat 30 min i en sjö. Och så har vi köpt tält, nya sovsäckar och liggunderlag – för framtida äventyr. Testade att sova en natt i tältet vid vandringsleden på Adelsö, hunden var med (där finns det vildsvin och mycket fästingar, så jag var förstås rädd för att vi skulle bli överfallna på natten…).

Detta har varvats med att själen också har fått leva i form av total närvaro – på skärgårdsöar, till fiskmåsars skri och vågors skvalp. Vid bad på långgrunda sandstränder, och varvat med en och annan glass.

Hoppas du också känt att du fått leva denna sommar!

Motivationsakuten: 5 motiverande tips!

I dessa konstiga Corona-tider är det viktigare än någonsin att vi jobbar med vår motivation, så att vi kommer framåt istället för bakåt.

  1. Håll dig till rutinerna, eller passa på att skapa nya som du följer varje dag. Stretcha, gå en morgon- och/eller lunchpromenad. Sätt inte på tv:n. Håll måltidsordningen, ät mellanmål, drick mycket vatten. Se till att ha bra näringsrik mat hemma.
  2. Se till att kicka igång dig med hjälp av t ex bra musik, peppande samtal, lyssna på inspirerande podcast eller läs en intressant artikel.
  3. Revidera eventuellt ditt mål. Hitta en annan vinkel som känns lika triggande som ditt tidigare mål. Eller sätt ett nytt spännande mål!
  4. Ta hjälp och stöd av andra. Familjen, en vän, din coach eller PT. Inspireras av andra på sociala medier, men bara ett litet tag, sedan är det dags att stänga av och använda din inspiration till något konkret.
  5. Var kreativ och prova på nya saker!

Stäng 2019

För att kunna gå in i 2020 med fullt fokus framåt, är det bra att först ha stängt detta år 2019 som vi nu endast har två veckor kvar på. Varför? Jo, för att jag vet att du har växt som människa, på ett eller annat sätt. Och då är det bra om du också är medveten om det. När du stänger 2019 ser du om du uppnått några av dina mål, utvecklats, fått nya erfarenheter. Du ser samtidigt om du har levt ditt liv så som du vill, enligt dina värderingar och följt ditt hjärta. Eller om du behöver göra några korrigeringar till 2020 för att det ska bli mer av det.

Det gör du så här:
Fundera på vad du har lärt dig under 2019. Om du gjort några viktiga insikter. Vilka drömmar du uppfyllt. Vilka rädslor du utmanat. Vad du är tacksam för och vilka människor du mött. Vad du är mest stolt över 2019 och vad du vill lämna bakom dig. Vilken hjälp du fått och hur du tagit hand om dig själv. Skriv ner allt du kommer på!

Du är viktig!

 

Du är helt fantastisk! Du har gjort så gott du kan utifrån dina förutsättningar. Det vet jag. Bär dina nya erfarenheter och lärdomar med huvudet högt och en stolt hållning.

Under julledigheten ser du till att ta hand om dig så mycket som möjligt. Gör det du tycker om, det som får ditt hjärta att sjunga. Det som är bra för din hälsa. Träna både kroppen och hjärnan. Få till en balans gällande återhämtning och fokus framåt.

Gör allt detta för att du tycker om dig själv, och för att du vill investera i den personen du ska umgås med resten av ditt liv. Dig själv. Du är värd det bästa!

Du är inte bara mamma eller pappa

Jag är inte bara mamma. Jag är också Jessica. Jag har egna värderingar, önskningar, mål, drömmar och behov. Som ibland kanske krockar med övriga familjens. Men det är ändå viktigt att jag får vara bara jag ibland, och göra det som jag tycker om och drivs av. Och lika viktigt är det att du får vara du.

För du är inte bara mamma eller pappa, även om det kanske känns som att allt du gör är att plocka undan hemma efter andra. Tjata på barn där hörlurarna har växt fast på öronen. Skjutsa till träningar, och hjälpa till med läxor. Se till att barnen äter och sover ordentligt, och kommer till skolan i tid. Då kan det kännas som dina egna behov inte är så viktiga. Men det är de! Du är lika viktig som dina barn. Om inte du mår bra kommer barnen märka det och då kanske inte de heller mår bra. Om du visar för dina barn att du är viktig, och att du kan nå dina mål – då kommer de också förstå att de kan nå precis dit de vill.

Det är inte egoistiskt att jobba mot sina egna personliga mål. Det är inspirerande! Du är en förebild! Det är inte konstigt att du ser efter dina behov och klargör för resten av familjen vad du behöver ibland. Däremot blir det tydligt och lättare för dem att sedan också berätta om sina behov och få dem tillgodosedda.

Du kan göra både och. Du kan vara både mamma/pappa OCH leva efter dina värderingar, tillgodose dina behov och ta steg mot dina mål. Det vet jag. Heja dig!

 

Stäng 2018

För att kunna gå in i 2019 med fullt fokus framåt, är det bra att först ha stängt detta år 2018 som vi nu endast har några få veckor kvar på. Varför? Jo för att jag vet att du har växt som människa, på ett eller annat sätt. Och det är bra om du också är medveten om det. När du stänger 2018 ser du alltså om du uppnått några av dina mål, utvecklats, fått nya erfarenheter. Du ser samtidigt om du har levt ditt liv så som du vill, enligt dina värderingar och följt ditt hjärta. Eller om du behöver göra några korrigeringar till 2019 för att det ska bli mer av det.

Det gör du så här:
Fundera på vad du har lärt dig under 2018. Om du gjort några viktiga insikter. Vilka drömmar du uppfyllt. Vilka rädslor du utmanat. Vad du är tacksam för och vilka människor du mött. Vad du är mest stolt över 2018 och vad du vill lämna bakom dig. Vilken hjälp du fått och hur du tagit hand om dig själv. Skriv ner allt du kommer på!

Du är helt fantastisk! Du har gjort så gott du kan utifrån dina förutsättningar. Det vet jag. Bär dina nya erfarenheter och lärdomar med huvudet högt och en stolt hållning.

Under julledigheten ser du till att ta hand om dig så mycket som möjligt. Gör det du tycker om, det som får ditt hjärta att sjunga. Det som är bra för din hälsa. Träna både kroppen och hjärnan. Få till en balans gällande återhämtning och fokus framåt.

Gör allt detta för att du tycker om dig själv, och för att du vill investera i den personen du ska umgås med resten av ditt liv. Dig själv. Du är värd det bästa!

Följ ditt hjärta

Att välja mål

Just nu är jag mitt emellan mål kan man säga. Det är ett bra tag till nästa mål och jag har inte börjat träna inför det ännu. Så tillsvidare leker jag mig fram lite istället. Testar olika hinderbanor i skogen, funderar på om jag ska klämma in 1-2 extra mål i vår… Jag gillar att ha utmanande mål framför mig, det gör att jag vet vad jag ska fokusera på, och det ger också träningen ett värde i sig. Det måste förstås inte handla om träning, men för mig handlar träning om att utmana mig, och det går ju jag igång på som bekant. För mig är det svårt att hitta ett mer utmanande mål, där både psyke/pannben och kropp får sin utmaning. Tror det är därför jag gillar det skarpt.

Jag brukar ha både långsiktiga och kortsiktiga mål. Till exempel att göra en Svensk Klassiker på 4 år istället för 1 år. Där jag har kört en gren i taget per år och nu är jag inne på sista grenen – simning. Jag har alltså sedan vintern-16 fokuserat på detta långsiktiga mål, för det var då jag började träna inför Vätternrundan. Sommaren-16 började jag istället åka rullskidor med fokus på Vasaloppet-öppet spår. Våren-17 började jag löpträna och så avverkade jag Stockholms Halvmarathon och Lidingöloppet 15K av bara farten hösten-17. För fokuset låg ju egentligen på Lidingöloppet 30K (hösten-18), men eftersom jag var i mitt livs löpform så ville jag även testa att springa Stockholms marathon våren-18 först, för den chansen kanske aldrig kommer igen tänkte jag (och Lidingöloppet ligger ju så sent på året).

Hur gick då Lidingöloppet 30K som jag sprang nu sista helgen i september? Jodå, tack bra. Fast jag har lärt mig en sak nu. Det är inte bara magen man ska ta hänsyn till kring hur den reagerar när det gäller att fylla på med snabba kolhydrater under loppet. Utan även hur musklerna reagerar. Så jag kommer i fortsättningen hålla mig ifrån gels. När jag hade 5 km kvar och bland annat även den omtalade Aborrbacken framför mig, så tog jag en gel… Det skulle jag inte ha gjort. Jag som hade hållit ett bra tempo fram till dess. Efter gelen kom nämligen krampen i benen. Så sista 3-5 km sprang jag med kramp. Och då förlorade jag minut efter minut. Men är ändå nöjd med mitt resultat som blev 3 tim, 18 min!

Så hur väljer man mål då? Hur väljer jag mina mål? Mina mål har med min drivkraft att göra, mina värderingar, mina styrkor. För det ska ju vara ett attraktivt mål, och det blir det om det tar avstamp i mig. Realistiskt blir målet om jag skapar en plan för hur jag vecka för vecka ska förbättra mig t ex konditionsmässigt, styrkemässigt, kunskapsmässigt. Målet får inte vara för lätt att nå nämligen, då är man inte beredd att kämpa lika mycket. Och så är det bra att ha ett slutdatum, så att jag vet hur lång förberedelsetid jag behöver. Det är viktigt att man längs vägen också kan mäta och se att man når resultat och kommer framåt. Mål kan se olika ut, de kan vara prestationsmål, genomförande mål, känslobaserade mål, eller t ex konsekvensinriktade mål.

Så nu undrar jag, vad är du nyfiken på? Vilket mål vill du sätta? Och hur kommer det kännas när du har nått det tror du…?

Prioriteringar…

Jag har fått prioritera om lite på sista tiden. Så brukar jag göra när det är många saker att göra. Fokusera på det som är viktigast, resten får vänta. Städning, Facebook, jämförelse med andra får vänta. Likaså bloggen. Så därför det blev inget blogginlägg i juni. Jag sprang också Stockholm Marathon i juni, tänkte att ni kanske ville veta hur det gick? Just detta år råkade det vara det näst varmaste loppet i historien. Men efter 5 timmar sprang jag in på stadion med ett stort leende på läpparna. Då hade jag sprungit 19 km med kramp i benen, för krampen kom efter 23 km. Så pannbenet fick också jobba. Men utöver det var det en fantastisk upplevelse!

Något jag aldrig prioriterar bort är min träning. Oavsett väder och semesterresor, oavsett vad alla andra tycker och tänker. Så på min semester tog jag med mig hopprep och gummiband i resväskan. Och på plats använde jag även en sopborste till rörlighetsträning och letade upp en lämplig sten för styrketräning. Funkade alldeles utmärkt! Sedan passade jag på att kolla in omgivningen med hjälp av löpning. Min kropp mår bra av träning. Jag har mål med min träning. Jag ska springa Lidingöloppet 30 km i slutet av september och bli PT (personlig tränare) i höst.

Annat jag prioriterar just nu är min PT-utbildning, mitt nya jobb på Ready For Change, semester, sol och bad, och att måla huset. Alltså blir det inte ett längre blogginlägg än detta!

Ha en fortsatt härlig, närvarande, kraftfylld sommar!

Ättiksgurka och tron på sig själv

Japp, det blev ett tempopass förra helgen, precis som planerat. Tävlingsfart i 10 km. Asjobbigt var det. Fick ont i huvudet efteråt. Hade nog tagit ut mig lite. Men jag höll mig till planen i alla fall. Bara det kan ju ibland vara en utmaning i sig.

Denna vecka reviderade jag lite. Fick chansen att testa på ett intervallpass på spinning, så då strök jag intervallpasset i löpning istället. Jag har dock hört att man kan få ”tunga ben i löpningen” om man har cyklat, kanske påverkade det mitt pass i fredags då jag skulle springa ett lugnt pass på 10 km. För mina ben kändes tunga då. Kanske satt det bara i huvudet. När jag kom hem styrketränade jag också och övade rörlighetsträning.

Eftersom mina vader ibland känns lite stumma när jag springer, köpte jag hem ättiksgurka. Tänkte att det kanske skulle hjälpa! 🙂 Så igår åt jag lite ättiksgurka, och även idag till frukost. Och så hällde jag i mig lite sportdryck innan jag gav mig iväg på veckans långdistanspass på 21 km. Så idag kändes inte benen stumma. Härligt. Lyssnade på Framgångspodden med Nikki Amini samtidigt, en tjej som är målmedveten och som har en stark drivkraft. Hon sa bland annat att en av de viktigaste sakerna man bör göra är att tro på sig själv. Precis vad jag också brukar säga: – Jag tror på dig! Och jag tror på mig själv och att jag kan nå mina mål. T ex att springa Stockholm marathon. Men inte idag. Jag är inte där riktigt ännu träningsmässigt. Men idag blev det i alla fall en Halvmara rent träningsmässigt! Tjohoo!