Jag tänker leva tills jag dör!

Så sjöng Lill-Babs, och det gjorde hon. Det vill jag också göra. Därför har jag skapat mitt liv så att jag kan göra det. Eller rättare sagt, jag känner mig själv så bra vid det här laget, så jag vet vad jag behöver utsätta mig för, så att jag känner att jag gör just det – lever. För det är ju såklart individuellt det där med att känna att man verkligen lever. Det är inte samma för mig som för dig.

För mig är det så här:
Jag brukar känna att jag lever på lite olika sätt. Till vardags har jag numera ett arbete jag inte vill ta semester ifrån, vilket alltså inte heller gör att det känns som ett arbete. Jag lever alltså t o m när jag jobbar – jag är personlig tränare på SATS i Näsby Park. Men har alltså tidigare jobbat 20 år på kontor, och det jobbet gjorde att jag längtade till både helgen och semestern. Så jag vet hur det känns att ha ”ett vanligt jobb”.

Jag ser till att utmana mig hela tiden, t ex genom att sätta för mig svåra mål, som jag sedan strävar mot att nå. Det gör att jag känner mig levande. När jag inte har något utmanande mål att sträva mot känns det tomt. Och tiden efter att jag precis har uppnått ett mål är jobbig, då infinner sig en sådan där ”blues” i några veckor när jag tvingar mig själv att dra ner på takten, och göra lite av det som faller mig in. När jag sedan hittar ett nytt mål pirrar det av förväntan i hela kroppen igen.

På semestern kan utmaningarna få en lite mer ”äventyrlig touch”. Då gillar jag t ex att utmana mina rädslor på olika sätt, göra pirriga saker, eller utsätta kroppen för längre uthållighetspass. Denna sommar har jag anmält mig till min första friidrottstävling, där jag som senior alltså ska springa 100 meter sprint. Och jag som bara har gått på friidrott sedan i maj… Jag har därför också anpassat styrketräningen gentemot sprintträningen, och testat knäböj i endast 30 grader med 100 kg på stången! Läskigt! Jag har också varit och klättrat på Klättercentret (jag är höjdrädd), och varit på Extremfabriken och sprungit uppför väggar. Jag har cyklat från Åkersberga till Adelsö (78 km), vandrat på Roslagsleden (16 km), paddlat kanot i 4 timmar, och simmat 30 min i en sjö. Och så har vi köpt tält, nya sovsäckar och liggunderlag – för framtida äventyr. Testade att sova en natt i tältet vid vandringsleden på Adelsö, hunden var med (där finns det vildsvin och mycket fästingar, så jag var förstås rädd för att vi skulle bli överfallna på natten…).

Detta har varvats med att själen också har fått leva i form av total närvaro – på skärgårdsöar, till fiskmåsars skri och vågors skvalp. Vid bad på långgrunda sandstränder, och varvat med en och annan glass.

Hoppas du också känt att du fått leva denna sommar!

Det här med närvaro…

…kan vara svårt. Jag vet. Jag har själv sprungit i det där ekorrhjulet, där det liksom inte finns tid att kliva ur och vara närvarande. Morgonstress. Jobba. Eventuellt hinna ut på en kort lunchpromenad i bästa fall. I värsta fall äta lunch vid datorn. Jobba. Hem fort för att hinna hämta barnen i tid. Laga mat. Pusta ut i soffan. Men så längtade jag också efter ett annat liv. Ett liv där jag skulle hinna med att lyssna på själen. Vara närvarande. Ha ro att vara närvarande. Hinna andas. Ta hand om min hälsa. Göra något meningsfullt. Leva enligt mina värderingar.

Det är viktigt för din hälsas skull att du har tid att vara närvarande! Så om du inte har tid för det idag, så måste du se till att skapa dig den tiden. Skapa dig ett liv där närvaro får plats. Hur spelar ingen roll, bara du börjar ta dig dit på något sätt.

Idag lever jag ett liv där jag jobbar med att möta människor på olika sätt. Det spelar ingen roll hur jag möter dem, på stan, i träningslokalen, under en promenad eller i coachingfåtöljen. Eftersom jag är coach lyssnar jag alltid på människan jag har framför mig. Jag måste vara närvarande i mötet, annars kanske jag missar något viktigt som han eller hon berättar. Missar en chans att föra den människan framåt i livet.

Jag har alltså valt att ha ett arbete där närvaro ingår. Men det är jag. Du kanske har valt ditt jobb av andra orsaker. Då får du hitta andra sätt att smyga in närvaro i ditt liv. För du är viktig.

Lever du idag det liv du vill? Eller det liv du tror att du vill leva? Fundera på den.