Summer bucket list 2021

Jag har tipsat om det förut – att skriva en bucket list. Det är alltså en livslista på saker du vill göra, prova på, äga. Drömmar du vill uppfylla, utmaningar du vill ta dig an. Jag är uppe i 100 saker jag skrivit ner på min egen bucket list, och flera av dem har jag redan bockat av.

Min dotter har tidigare på somrarna skapat en ”summer bucket list”. Saker hon vill göra i sommar. Det har inspirerat mig att också göra en egen summer bucket list varje år. Några punkter på listan brukar återkomma varje år. Så här ser min ut än så länge.

  1. Lyssna på så många av årets sommarpratare som möjligt
  2. Någon sorts rörelse varje dag-promenad, löpning, cykling, yoga etc.
  3. Dricka minst 1 liter vatten per dag
  4. Självstudier träning
  5. Bygga ett utegym
  6. Lära mig stå på händer
  7. Paddla kanot
  8. Sova i tält
  9. Titta på solnedgången
  10. Bygga ett sandslott
  11. Bada när det regnar
  12. Vandra på en vandringsled

Hoppas detta inspirerar dig att skapa en egen bucket list för denna sommar eller hela livet. Lycka till!

Och ha nu en riktigt fin sommar, fylld med allt det som är viktigt för just dig!

Summer bucket list 2020

Jag har tipsat om det förut – att skriva en bucket list. Det är alltså en livslista på saker du vill göra, prova på, äga. Drömmar du vill uppfylla, utmaningar du vill ta dig an. Jag är snart uppe i 100 saker jag skrivit ner på min egen bucket list, men flera av dem har jag redan bockat av.

Min dotter brukar varje sommar skapa en ”summer bucket list”, utifrån inspiration hon hämtat från Pinterest. Saker hon vill göra i sommar. Det inspirerar mig också att göra en egen summer bucket list. Några punkter på listan brukar återkomma varje år. Så här ser min ut än så länge.

  1. Lyssna på så många av årets sommarpratare som möjligt
  2. Någon sorts rörelse varje dag-promenad, löpning, cykling, yoga etc.
  3. Dricka minst 1 liter vatten per dag
  4. Självstudier duocoaching
  5. Testa ett nytt smoothierecept varje vecka
  6. Prata med en främling så ofta jag får chansen
  7. Lära mig gå ner i brygga
  8. Börja skriva på en ny bok
  9. Paddla kanot
  10. Sova i tält
  11. Titta på solnedgången
  12. Bygga ett sandslott
  13. Bada när det regnar
  14. Vandra på en vandringsled

Kanske detta inspirerar dig att ta steg mot att få din bästa sommar någonsin. Lycka till!

Bojkotta Jantelagen!

Härmed vill jag att du bojkottar Jantelagen! Vet du inte vad det är för något? Bra! Fast tyvärr kanske du efterlever denna oskrivna ”lag” ändå, fast du inte är medveten om det…

Den lyder:

  1. Du skall inte tro att du är något.
  2. Du skall inte tro att du är lika god som vi.
  3. Du skall inte tro att du är klokare än vi.
  4. Du skall inte inbilla dig att du är bättre än vi.
  5. Du skall inte tro att du vet mer än vi.
  6. Du skall inte tro att du är förmer än vi.
  7. Du skall inte tro att du duger till något.
  8. Du skall inte skratta åt oss.
  9. Du skall inte tro att någon bryr sig om dig.
  10. Du skall inte tro att du kan lära oss något.

Och nu vill jag att du raderar den ur ditt medvetande! Och istället sätter igång och tror på dig själv! Jag bryr mig om dig, och jag vill att du bryr dig om dig själv. Du är unik, och minst lika god som alla andra, om inte bättre. Inse att du har en massa klokskap, kunskap och erfarenhet som du kan dela med dig av till oss andra. Vissa saker är du bättre på, och vissa saker är jag bättre på. Bjud på dig själv och skratta åt andra som bjuder på sig själv. Och det viktigaste av allt – du duger, precis som du är. Men glöm för den delen inte att fortsätta utvecklas hela tiden.

Summer bucket list

Jag har tipsat om det förut – att skriva en bucket list. Det är alltså en livslista på saker du vill göra, prova på, äga. Drömmar du vill uppfylla, utmaningar du vill ta dig an. Jag är snart uppe i 100 saker jag skrivit ner på min egen bucket list, men flera av dem har jag redan bockat av.

Nu har min dotter skapat en ”summer bucket list”, utifrån inspiration hon hämtat från Pinterest. Saker hon vill göra i sommar. Det inspirerade mig att göra mig en egen summer bucket list. Så här ser min ut än så länge.

  1. Lyssna på så många av årets sommarpratare som möjligt
  2. En långpromenad varje dag
  3. Lära mig crawla
  4. Dricka minst 1 liter vatten per dag
  5. Yoga 2 ggr/vecka
  6. Hitta en ny podcast
  7. Testa ett nytt smoothierecept varje vecka
  8. Prata med en främling så ofta jag får chansen
  9. Lära mig gå ner i brygga
  10. Öva på att stå på händer
  11. Paddla kanot
  12. Sova i tält
  13. Titta på solnedgången
  14. Bygga ett sandslott
  15. Bada när det regnar
  16. Vandra på en vandringsled

Kanske detta inspirerar dig att ta steg mot att få din bästa sommar någonsin. Lycka till!

 

 

Hur vill du ha ditt 2019?

Du bestämmer hur det ska bli. Faktiskt.

Vissa blir stressade av att sätta mål, och vill istället känna sig mer fria och ta stunden som den kommer. Jag vet att om du sätter mål för 2019, och bestämmer hur du vill att detta år ska bli, så kommer du också att få mer frihet eftersom du styr ditt liv själv. Du kommer inte lika ofta att bli en bricka i andras mål och agenda. Du kommer veta vad du ska lägga din viktiga tid på. Och du kommer ha tid över för frihet och närvaro.

Så, vad vill du göra mer av 2019?
Vad vill du göra klart?
Vad vill du prova på?
Vilka människor vill du möta?
Vilka drömmar vill du uppfylla?
Hur vill du bli inspirerad?
Vad vill du komma ihåg mest från året som gått när du tittar tillbaka på det?

Jag vet att du kan bestämma över ditt liv, och över hur du vill att 2019 ska bli. Men det första du behöver göra är att komma på HUR du vill att ditt liv ska se ut. Vad det ska innehålla. Sätt sen ett eller flera mål utifrån det som du vill uppnå detta år. Först då kan du börja ta steg för steg mot att det blir så i verkligheten också. Heja dig!

Vad tror du får ditt hjärta att sjunga 2019? Låt detta bli ditt bästa år!

Konsten att dricka vatten

Vad har vatten att göra med min drivkraft? Allt skulle man kunna säga. För jag vet vad som är min starkaste drivkraft. Utmaningar. När jag blickar tillbaka till min barndom ser jag samma drivkraft. Jag ville gå först på stigen under skogspromenaden, när pappa tydligt drog upp farten och gick med bestämda steg. När fröken sa hej då för dagen i skolan grabbade jag tag i min ryggsäck och sprang så fort jag kunde till skolbussen. Ibland kom en annan kille först, men inte så ofta. Länge trodde jag att jag hade en stark tävlingsinstinkt, men det är inte det som är själva grejen har jag kommit fram till. Utan jag går igång på utmaningar. När jag blir utmanad kan jag inte låta bli. Det är min drivkraft.

Det spelar alltså ingen roll hur trött jag är, hur ont jag har, hur sjuk jag är, eller hur omotiverad jag är. Om jag eller någon annan lyckas kicka igång min drivkraft så blir jag full med energi och motivation!

Jag kan utmana mig själv, vädret kan utmana mig, jag kan informera andra om hur jag funkar så att de kan formulera uppgiften som en utmaning. Jag förstår hur jag fungerar och kan dra nytta av det.

Så, vad har då vatten med det hela att göra? Jag vet att det är bra att dricka vatten, jag vet att jag dricker för lite vatten emellanåt. Jag har testat att ha en vattenflaska på skrivbordet, men glömmer ändå att dricka. Jag har försökt att dricka ett glas vatten tillsammans med någon specifik händelse, till exempel innan middag, eller vid tandborstning, men det håller bara någon dag, sen glömmer jag. Jag vill inte ha en kanna och ett glas på skrivbordet, för jag är rädd att spilla på tangentbordet. Men nu har jag kommit på något som fungerar! Och det har med min drivkraft att göra.

När jag jobbar hemifrån har jag en stor vattenkanna i köket, på köksön. Med ett vanligt litet dricksglas bredvid. Det får inte vara ett för stort glas, då fungerar det inte lika bra. Och med jämna mellanrum lämnar jag platsen vid skrivbordet för att gå ut till köket och hälla upp ett helt glas och dricka det. Jag utmanar mig alltså genom att röra på mig (gå ut till köket), och genom att dricka upp ett helt glas, och genom att se till att vattnet minskar i kannan, hela kannan ska vara tom innan dagen är slut.

Det svåra kan alltså vara ganska enkelt egentligen, vi behöver bara komma på hur vi fungerar först.
Så – hitta ditt sätt att ”dricka vatten”!

Krokig väg och pannben

Gissa om mitt hopp har gått upp och ner de senaste veckorna? Jag har fått koppla på mitt pannben flera gånger må du tro i den här antagningsprocessen till PT-utbildningen. Jag är helt utmattad, men överlycklig.

Men så här började det. Jag följer ofta min känsla i magen, och på senaste tiden, under min tid på Curves har jag känt att jag verkligen älskat att peppa andra i sin träning. Jag har fått pusha dem och påminna om hur de ska göra rörelserna för att få ut maximalt i sin träning. Jag har fått växa in i rollen. Jag har fått hålla i boxpass och då verkligen sett hur tjejerna fått mer självförtroende och mer power i blicken, och känt hur de fått mer punch i slagen. En fantastisk känsla!

Jag gillar att utmana andra, att få andra att tänja lite på sina gränser och sedan se dem lyckas. När de dessutom tränar och svettas och säger att det är jobbigt blir jag glad! För då vet jag att de blir lite starkare och uthålligare, då vet jag att de investerar i sin egen hälsa och bryr sig om sig själva.

När jag sedan hemma har reflekterat över vad jag är nyfiken på nu under 2018, så har jag sett mig själv skriva bland annat ord som ”PT” och ”kostrådgivning”… Sedan kopplade jag på kommentarer jag tidigare fått som: – ”Du borde bli PT!”, ”Tack för bra coachning!” Men jag har aldrig trott att det skulle gå att få till ekonomiskt, eller tidsmässigt. Men så pratade jag med en tjej som sa att hon gått en PT-utbildning på distans. Så jag googlade det. Och hittade en PT-utbildning som var kostnadsfri!!! Med rätt till studiebidrag. Wow.

Jag la ner mycket förberedelse på min ansökan, och fick reda på att det fanns 25 platser, men att det redan var långt fler sökande. Scannade in ansökan som var på 4 sidor + mina 13 sidor bilagor och mailade in dem några dagar före sista ansökningsdag (som var den 18/2). Fick reda på att de skulle komma ut med antagningsbesked 1/3.

Så torsdagen den 1/3 väntade jag med spänning, men hörde ingenting (och tappade hoppet).

På fredagen ringde jag dem och fick reda på att kanslisten var sjuk (då steg hoppet igen) och eventuellt skulle de inte kunna lämna besked förrän på måndagen. Så jag mailade kursföreståndaren och frågade om han visste om jag blivit antagen, men fick inget svar från honom då.

På måndagen 5/3 mailade han och sa att jag skulle hålla ut lite till. Samtidigt sjönk hoppet för varje timme som gick, tills jag på kvällen fick ett mail från rektorn om att antagningsprocessen var klar, men att pga sjukdom skulle beskedet dröja till onsdagen 7/3.

På onsdagen var hoppet högt, med en pirrig väntan, men avtog för varje timme som gick. Först kl. 19.30 fick jag mail om att jag inte kom med i antagningen utan stod som reserv. Hoppet dog. Jag mailade då och frågade på vilken reservplats jag stod, men fick inget svar.

Jag ringde på torsdagen 8/3 och fick då reda på att kanslisten fortfarande var sjuk, och så fick jag inte tag på någon annan per telefon att fråga. Så jag mailade kursföreståndaren och frågade samma sak – på vilken reservplats står jag? Och fick svar sent på torsdagskvällen att jag stod som 4:e reserv. Ett litet hopp började gro igen.

På fredagen 9/3 fick jag svar att jag stod på 3:e reserv, och så berättade de att det var ett kort svarsdatum för de som blivit antagna att bekräfta sin plats. Och att jag därför hade ganska stor chans! Hoppet steg! De skulle höra av sig senast på måndag 12/3… Under helgen kollade jag min mail ganska ofta, kanske skulle de höra av sig… Pirrig väntan.

Hela måndagen var jag pirrig. Men återigen, vartefter timmarna gick började hoppet avta. Igen. Och jag hörde inte av dem alls… Så då störtdök hoppet. För det måste väl betyda att jag som reserv inte hade fått någon plats? På tisdagen 13/3 ringde jag dem, och då var tydligen kanslisten tillbaka efter 2 veckors sjukdom, men precis när jag ringde så försvann hon ut på ett ärende. Jag kunde försöka igen om 15 minuter sa de. Jobbig väntan. När jag sen ringde efter 20 minuter istället så var det stängt för lunch i 1 timme… Väntan igen. När jag äntligen fick tag i henne behövde hon först kontrollera detta medan jag fortfarande var i telefonen. Hon berättade att jag nu hade reservplats 1, och så räknade hon högt i luren, 1, 2, 3, 4… (och jag knäppte mina händer mot Gud och blundade). Det var fyra personer som inte hade bekräftat sin plats! Men, hon behövde dubbelkolla med rektorn och kursföreståndaren så att inte de blivit kontaktade av dessa personer innan hon kunde ge mig ett svar! Så hon lovade att återkomma inom 1 timme! Väntan igen! Men nu var hoppet riktigt högt! Efter ett tag plingade det plötsligt till i mailboxen, och jag såg ett mail med ämnet: Antagen. Tjohoooooooooooooooooooo! Vilken otrolig lättnad och glädje! Några minuter senare ringde kanslisten och bekräftade samma sak. Och när jag lagt på började jag hoppa och studsa runt och vråla. Så att hunden blev lika tokig han.

Förstår ni nu varför mitt pannben blev lite starkare? Snacka om att vägen var krokig. Jag kastades mellan hopp och förtvivlan så många gånger så att jag tappade räkningen. Vägen kommer nog fortsätta vara krokig under utbildningen. Men PT, det ska jag bli!

Även en coach är en människa

Denna gång ska jag konstigt nog skriva om en av mina egna motgångar. Så att du ser att även fast jag är coach, så får jag också kämpa. Jag har också motgångar, jag är också en människa med brister, svagheter och ibland tappad energi. Jag tänker att det kanske kan ge dig kraft framåt, att höra det. Ibland kan det nämligen vara lärorikt att se hur verkligheten är, så att man inte tror att de som lyckats på något sätt glidit in på ett bananskal. Tvärtom ligger det alltid en massa kämpande bakom.

Just nu ser jag inte varför jag har fått denna motgång. Jag gjorde allt jag kunde till 100%. Men det räckte inte ända fram. Jag vet att jag så småningom kommer se varför jag fick denna motgång nu. Och efter ett tag brukar nyfikenheten ta över och då börjar jag tillitsfullt undra vad detta kommer leda till istället.

För några veckor sedan sökte jag en PT-utbildning (jag vill utbilda mig till personlig tränare). Igår fick jag besked – jag har inte blivit antagen utan står på en reservplats. Jag trodde att jag hade hittat min nästa, nya utmaning, och ett sätt att utveckla mina kunskaper i något jag brinner för. För jag älskar att peppa andra i sin träning, och därför såg jag fram emot denna utbildning jättemycket. Jag har till och med tidigare fått kommentarer som ”Du borde bli PT”. Och därför trodde jag att när jag följde alla tecken som ledde fram emot denna utbildning, att jag var på rätt väg. Att jag just nu följde rätt stig. Men tydligen så har ”universum” andra planer för mig. Jag återkommer när jag vet mer exakt hur. Kanske dröjer det innan jag ser det. Men jag har tillit. Och jag ser därför inte detta som ett misslyckande, utan snarare blir jag nyfiken på varför.

Och jag har precis stärkt min viljemuskel med denna motgång. Mitt pannben har blivit ännu starkare. Tack.