Hur pratar du?

På något sätt är det alltid där vi hamnar tillslut. I kommunikationen. Hur viktig den är. Hur du kommunicerar med andra och dig själv. Hur du klargör och kartlägger. Bara för att du pratar med någon betyder det inte att den personen har förstått allt vad du har sagt. Du kanske till och med ställer en följdfråga – Ok?, och får ett ok till svar. Men kanske uppfattade personen det på ett annat sätt än du menade ändå. För att förstå andra måste du våga ställa frågor.

Kvinnor och män är olika. Vi är alla olika. Vi har olika värderingar, olika saker är viktiga för oss. Vi tar till och med in information på olika sätt. Vissa tar in information i bilder, vissa med ljud och vissa via känsla. Alla sätt är rätt. Om du vill att ditt budskap ska nå fram till den du pratar med, då måste du prata samma ”språk”. Så krydda ditt språk med ton, känsla och bilder för att säkerhetsställa att du når ut till alla. Och var nyfiken på människor.

Hur pratar du med dig själv? Är det en snäll, accepterande ton, eller en dömande, negativ? Prata med dig själv som du pratar med dina vänner. Ha en trevlig ton, uppmuntra och var lyhörd. Din inre kommunikation är viktig. Det är den som har med din självkänsla och självmedkänsla att göra.

Du är viktig!

 

Konsten att lura sig själv

Vi människor har fantastiska hjärnor, som är formbara och som kan skapa nya hjärnceller och kopplingar om vi gör nya saker, och till exempel om vi motionerar. Sedan har vi har också kvar vår stenåldershjärna som försöker stoppa detta. Konstigt va? Stenåldershjärnan säger åt oss att inte prova på nya saker, det kan ju vara farligt, då kan vi ju bli uteslutna från gruppen, eller ännu värre –bli uppäten av en sabeltandad tiger! Stenåldershjärnan vill också att vi ska äta mat med fett och socker så fort vi kommer över det, för att lagra energi, och vila så fort vi får chansen för att hushålla med vår energi.

Men nu, år 2017, behöver vi ju inte springa en hel dag för att få tag på mat, eller hur? Den finns ju där i affären. Och det lurar inte så många faror kring hörnet heller. Ingen sabeltandad tiger. Därför behöver vi gå emot våra naturliga instinkter. Lura oss själva lite istället.

För vi behöver röra på oss varje dag, och vi behöver tänka på vad vi äter. Och för att känna att vi själva styr över vårt eget liv, behöver vi hela tiden utvecklas, utmana oss, och växa som människa. För att göra det behöver vi ha koll på oss själva, våra mål och drömmar. Och sedan ta oss dit. Steg för steg.

Vår hjärna vill nämligen också alltid ta den enklast tänkbara vägen. Så för att komma runt detta kan du ”lura dig själv”. Så här kan det t ex gå till: ta på dig träningskläderna, tänk att du bara ska gå ut och gå en 10 minuters promenad. Under promenaden tänker du, jag ska bara testa att springa fram till det där trädet. När du kommer till trädet, fortsätter du till nästa träd istället osv.

Om du t ex tänker hoppa över t ex en nätverksträff med andra människor för att du är för nervös, tänk att du bara ska gå dit och kolla läget utan att prata med någon. När du väl är där tänker du att du bara ska prata med en person osv.

Om du anmält dig till ett lopp kan du t ex tänka att du bara ska ta dig runt banan. Sedan när du väl är där kan du sätta ett tidsmål som du vill försöka nå. Och när du genomför loppet kan du ta rygg på någon som verkar ha bra fart, så kanske du lyckas pressa dig lite till.

Förstår du? Sätt igång nu och lura dig själv lite!

Passion håller dig levande

Om du lever ett passionerat liv, och delar med dig av din passion till andra, så kommer du vara odödlig. Vågar du tänka den tanken fullt ut? Tänk att kunna fortsätta sprida glädje, inspiration och kunskap även fast du inte finns mer. Att ha skapat ett avtryck i världen. Det skulle i alla fall jag vilja.

Två som fortsätter leva trots sin bortgång är Hans Rosling och Gösta Ekman. Vilket avtryck de har gjort i världen! På olika sätt. Hans Rosling som på ett passionerat sätt utbildade hela världen inom folkhälsa, begripligt så att alla förstod. Som gjorde banbrytande hälsoinsatser i Afrika. Som har lärt upp studenter i sin anda och lämnar efter sig stiftelsen Gapminder som fortsätter utbilda världen och sprida Hans passion.

Gösta Ekman som en av de största svenska komikerna i Sverige. Som passionerat snubblade och bjöd på sig själv. Som lämnar efter sig en stor filmskatt, där han kan fortsätta sprida glädje även efter sin bortgång. Han har också inspirerat många komiker med sin passion, och den lever vidare i dem.

Hur skulle du vilja att andra pratade om hur ditt liv har varit? Vad vill du ska leva vidare i andra när du inte finns mer? Vad vill du ha lärt ut till andra? Vad vill du ha skapat? Och framför allt, vad kan du göra redan i dag för att börja skapa ditt avtryck?

Jo, du kan använda mer av just din passion. Den passionen som jag vet att du har. Och sen sprida det vidare till så många som möjligt. Du kanske inte tror att du kan skapa ett lika stort avtryck som Hans Rosling och Gösta Ekman? Jag vet. Det kan du.

Titta dig själv i spegeln

Vad ser du när du tittar dig själv i spegeln? Vad säger du till dig själv?

Magnus Carlsson, musikproducent, fd medlem i Idoljuryn säger till sig själv:
– Hey handsome, you look good! I Motivationspodden berättar han det, men säger också att han jobbar på att verkligen mena det. Att det inte är lika lätt.

Nej, det är inte alltid så lätt att prata snälla tankar med sig själv. Många av oss är vana att ställa höga krav på oss själva, vi kanske har blivit fostrade av samhället och vår omgivning att vi inte ska tro att vi är något (Jantelagen). Vi kanske ger sken av att allt är ok, men innerst inne känns det inte så. Är det inte dags att ändra på det?

Jag vet att du är fantastisk.

I dag, på Alla hjärtans dag, vill jag att du ska öva på att älska dig själv. Varje gång du tittar dig själv i spegeln i dag – säg några fina ord till dig själv, t ex:
– Fina du, jag tycker om dig.
Om något blir tokigt, eller fel i dag, säg då till dig själv:
– Det är okej!

Älska dig själv för den fantastiska människa du är. Med dina styrkor, erfarenheter, brister, bagage, talanger och egenskaper. Du är unik, det finns ingen annan som dig på den här jorden.

Se till att du mår riktigt bra i dag, ta en promenad, ät mat som du vet är bra för din kropp och hjärna. Var närvarande. Planera in pauser. Ta hand om dig.

Och du kommer kunna ge ännu mer kärlek till andra, om du älskar dig själv först.

Ta hand om din kropp med en smoothie!

Hitta ditt jävlaranamma!

hittadorisIbland behöver man hitta sitt jävlaranamma. Använda sitt pannben, eller manken. Som Doris i filmen ”Hitta Doris” säger: -Du klarar vad du vill, om du lägger manken till!

Ur Wikipedia: ”Manken är den främre något upphöjda delen av ryggen på större fyrfota djur men också en kraftig nacke hos en man kallas för manke. Lägga manken till betyder ordagrant att ett dragdjur, till exempel en oxe som plöjer, hugger i med manken där den drar oket. I bildlig mening använder man uttrycket för en människa som anstränger sig hårt.”

Hur står det till med din vilja? Hur mycket har du övat upp din viljemuskel? Ju mer du övar, desto lättare är det att ta till manken, använda pannbenet och hitta den där jävlaranamman när du som mest behöver det.

Hur mycket vill du det där? Är du beredd att anstränga dig, använda manken? Om inte, vad beror det på? Vad är det som hindrar dig, vad är det som stör? Är det du själv och din inre röst? Är det gamla dolda värderingar som styr dig?

”Den som inte kan vad han vill måste vilja det han kan.” Utan din vilja händer det inte så mycket. Din vilja gör så att du kommer framåt, tar tag i saker, hittar ett driv.

Hos Kraft & Drömmar har jag tagit fram en modell som jag kallar för Jävlaranamma-modellen. Den använder jag i mitt arbete med mina klienter. Den strukturerar på ett enkelt sätt upp de olika steg som vi går igenom för att hitta deras jävlaranamma. Läs mer om Jävlaranamma-modellen här.

 

Vad säger Sickan?

-Jag har en plan!

Skillnaden mellan de som uppnår sina mål och de som inte göra det, är att de har en plan. Precis som Charles-Ingvar ”Sickan” Jönsson i Jönssonligan. Drömmar är mål som ännu inte blivit uppfyllda, och de kommer förbli drömmar utan en plan. Drömmar ska man ha. Många! Men mål är till för att uppfyllas! Och när du når dina mål växer du och förstår att det jag säger är sant – du kan så mycket mer än du tror! Du har så mycket kraft inom dig, det gäller bara att du hittar den. Inget kan stoppa dig om du tror på det du gör!

Mitt mål är att om en vecka cykla Vätternrundan, 30 mil. Det är ett för mig ett utmanande och triggande mål, där jag inte har en aning om hur det kommer bli. Jag har aldrig hållit igång kroppen förut under så lång tid. Senast cyklade jag Halvvättern, och det tog 7 tim och 32 min. Så nu siktar jag på att hålla på i minst 15 timmar. För att klara detta har jag gjort en plan, och räknat baklänges från själva loppet, hur många veckor jag har på mig att träna, hur många mil jag behöver cykla per vecka för att hinna få 100 mil i benen och även planerat in ett långpass på 15 mil. Dessutom kommer vi cykla första delen i mörker eftersom vi startar kl. 00:38 på natten, och därför har jag också planerat in ett mörkerpass innan det är dags. Alla mina delmål är nu uppfyllda, nu kan jag inte göra något mer åt formen eller bättra på min styrka och kondition mer innan det är dags. Nu går jag istället snart in i min endorfin-pirriga-bubbla och ser med stor förväntan fram emot den 18 juni när det är dags.

Alla som har ett mål får också svackor och är omotiverade någon gång. Det är helt normalt. Men det är då planen kommer till användning – den ser till att du kör på ändå. Själv har jag suttit inomhus några gånger på trainern i vintras och trampat, totalt utan motivation. Men jag gjorde det ändå, för jag ville inte sabba planen, för då skulle jag ju inte nå mitt delmål med 100 mil i benen. Det är ju också bra att ha lite marginal för eventuella motgångar (t ex förkylningar) som kan dyka upp längs vägen mot målet, och i så fall revidera och räkna om planen.

Och när det har varit ruskväder ute med regn och blåst och kraftig motvind har jag ändå hoppat upp på cykeln. Trots att min kropp och hjärna protesterade. Men har då valt en lite kortare runda istället, till Domarudden. Och sedan kört den sträckan fram och tillbaka flera gånger istället. Gång på gång vänt upp mot vinden och fått regnet piskat i ansiktet. -Come on! Is that the best you can do?, vrålade jag till vädret en gång… 🙂 Allt handlar om hur man ser det. Jag tog på mig mina orangefärgade glasögon som gör att det ser ut som sol hela tiden, intalade mig själv att jag även behöver träna på att cykla i regn (för man vet ju inte vad det blir för väder på Vätternrundan), och att jag behövde samla mil i benen.

Mål = plan = inga ursäkter!

Vad har du för plan i sommar? Vad behöver du göra för att hålla ställningarna även under semestern? Vad har du för mål? Ha siktet inställt mot horisonten. Mot ditt mål och dina drömmar.

Bild från filmen "Jönssonligan dyker upp igen"

Bild från filmen ”Jönssonligan dyker upp igen”

Döden, döden, döden

Så hette utställningsträdgården från Astrid Lindgrens Näs på mässan Nordiska trädgårdar 2016 (som också vann ”årets idéträdgård”). Och det var så Astrid och hennes systrar Ingegerd och Stina alltid började sina telefonsamtal för att liksom ha det samtalsämnet avklarat. Astrid Lindgren, vår allas folkkära författare, var klok, rolig och varm. Hon var också modig, gick sin egen väg, och hon vågade prata om döden.

Kanske är det konstigt att jag som är coach, och som annars enbart tittar framåt, pratar om döden som ju faktiskt är slutet på vår resa. Men det är viktigt att vi ibland blir påminda om livet och döden, så att vi stannar upp och reflekterar. Inte bara kör på i ekorrhjulet. Det bästa vore ju om vi själva skapade en påminnelse som hjälpte oss med detta lite då och då, istället för att låta livet skapa detta åt oss i form av väckarklockor. För du kan börja redan i dag med att stanna upp och ta ett djupt andetag. Fundera en stund över vad du tycker är viktigt på riktigt i livet. Vilka relationer du vill jobba på för att ha kvar så länge som möjligt. Vad som gömmer sig i din själ. Ditt hjärtas önskningar. Dina innersta drömmar.

Lova mig att vara snäll mot dig själv. Lyssna på din inre längtan. Krama så mycket som möjligt. Se dig själv och se andra. Då blir allt bra.

Och som Astrid Lindgren sa: -”Man måste lära sig leva så att man blir vän med döden… tror jag tralala.”

man_maste_lara_sig_leva

Julstress? Nej tack!

Har du funderat på varför du gör vissa saker på ett visst sätt? Och för vems skull du gör det?

Jag har till exempel avverkat minst 3 adventsljusstakar innan jag hittade en som var ”jag” helt och hållet. Den första var exakt som mammas – i kopparfärg, med vita ljus och vitmossa, svampar och tomtar. Min egen är nu raka motsatsen – i vitt porslin, med röda ljus och grön mossa. I mossan står bara 3 tomtar och gömmer sig.

Försök skala av och hitta dig. Följ dina värderingar. Ditt hjärta. Traditioner är bra, men om du blir stressad av dem, och du bara pratar om ”måsten”, då är de inte bra. Välj ut och gör det du tycker är riktigt viktigt och det som är roligt, och dela upp det i lagom portioner. Planera. Dina barn överlever även om du inte gör som ni alltid brukar kring julen.

Och försök stäng av bruset omkring. Någon gör si och någon gör så. Tillsammans blir det en samlad bild av en riktig Bullerby-jul. Men hur ser din verklighet ut? Jobbar du 40 timmar per vecka eller mer? Tränar du några gånger per vecka? Har barnen olika aktiviteter som de går på? Ordnas det julfest på jobbet, luciafirande på förskolan, öppet hus med fika på skolan, avslutningar både här och där? Just det. Då behöver du kanske skala av. För att må bra. För att vara närvarande.

Jag har skalat av, går numera bara på ungefär en julmarknad, planerar in baket av lussebullar redan i november. Jag har slutat göra almanacka med foton på barnen till far- & morföräldrar (det var ett jobbigt beslut för alla när vi tog det, men nu är det så skönt!), och slutat skicka foton på barnen som julkort. Jag skickar numera även några av julkorten elektroniskt och skänker då pengarna som annars skulle gått till porto till t ex Barncancerfonden. Jag har inga julgardiner och inga juldukar. Vi vuxna har slutat köpa julklappar till varandra, och köper numera endast 1 st var för 300:-, sedan gör vi julklappsleken istället. Vi har knytis på julafton. Men jag gör mycket julgodis. Och jag gör min egen rödbetssallad.

I affären höll jag detta år på att falla för att köpa julkalendrar till barnen som skulle vara något extra, till exempel med choklad. Men så tänkte jag ett varv extra – jag har aldrig startat med vanan att de ska få en chokladbit i en kalender varje dag, så varför börja nu? I legokalendrar får de ändå bara någon liten pryl, som tar typ 3 sekunder att bygga. Så jag högg helt enkelt tag i en vanlig hederlig tv/radio kalender. Och som min dotter sken upp när hon fick den! Det var så härligt att se. Hon var nöjd med den. För vem hade jag egentligen köpt en mer avancerad typ av kalender? Inte till henne i alla fall. Det hade nog mer varit för omgivningens skull.

Det som både du och dina kära runt omkring dig kommer uppskatta i slutändan, är att du var närvarande. Att du hade tid att lyssna när ditt barn hade något att berätta, att du hade tid att leka med dem en liten stund varje dag. Att ni upplevde saker tillsammans, som inte nödvändigtvis behövde kosta en massa pengar. En skogspromenad tillsammans är också fint. Ögonblick av lycka. I nuet. Om man är helt närvarande kan man heller inte plocka upp mobilen och föreviga ögonblicket. För då har det gått dig förbi. Då har du brutit närvaron. Missat chansen. Mobilen blir som en mur emellan dig och det som händer. Och för vems skull tar du bilden?

Ett ögonblick är just ett ögonblick. Det händer nu, nu och nu. Andas. Följ ditt hjärta, inte andras.adventljus