Vad ser du?

Utanför hör jag tjuvstarten på några raketer. Nu är det några få skälvande timmar kvar av 2016, och därför vill jag skicka med dig några viktiga ord. Oavsett om du läser det här innan 2016 är slut eller i början av 2017, så vill jag att du ska veta att du är fantastisk! Och att jag vet att du har gjort det bästa av 2016 utifrån dina förutsättningar. Du har samlat på dig lärdomar, erfarenheter, möten med andra människor, och växt själv som människa.

Fundera på vad du varit mest tacksam för under 2016, vilka människor som betytt mest för dig (berätta det för dem!) och vilka drömmar som blivit verklighet. Fundera på hur du har utvecklats, vilka rädslor du utmanat och vad du varit mest stolt över. Sedan stänger du 2016 och blickar framåt med huvudet högt, ryggen rak och en stolt medalj på bröstet.

Vad vill du göra från din livslista 2017 (en lista på alla saker du vill göra innan du dör)? Vad är du nyfiken på att prova på? Vilka mål har du (skriv ner dem och du har 8 gånger större chans att nå dem) och vad behöver du för stöd?

Jag gick en lång stavgångspromenad tidigare idag (uppladdning inför Vasaloppet Öppet spår), och vanligtvis på mina andra träningspass brukar jag aldrig lyssna på något i lurar samtidigt. Jag gissar att det är för att jag tror att det blir en större utmaning för mig då. Och jag gillar ju utmaningar. Men eftersom jag nu har börjat med riktiga långpass tänkte jag att det kan ju inte skada att lyssna på en Sommarpratare samtidigt. Då blev det Malou von Sivers från i somras. Det sommarpratet ökade min tillit om att jag är på rätt väg, att jag ska vara beredd på att få inspiration när jag minst anar det, och att en promenad kan vara så mycket mer.

Och till dig vill jag därför säga: Ha tillit till att du kommer få svar längs vägen. Håll ögonen öppna, och svaren kommer när du minst anar det. Var också beredd på att få inspiration närsomhelst. Fånga den och gör något av den. Var nyfiken på människor du möter och du kommer att få resa varje dag i deras historier. Lev ditt liv och uppfyll dina drömmar, inte någon annans. Du har bara ett liv.

Slutligen, vad ser du nedan? Fokusera inte på det lilla svarta. Jag ser det vita runt pricken. Fokusera på det stora vita och fyll det med sådant som får ditt hjärta att sjunga år 2017!

svartprick

Provocerande stolt?

Nu tänker jag göra något som är strängt förbjudet här i Sverige. Jag tänker berätta hur stolt jag är över att ha bestigit Kebnekaise och över att jag två veckor efter det även slutförde HalvKlassikern!

Jag har sagt det förut, men säger det igen – bojkotta Jantelagen! Som bland annat säger: ”Du ska inte tro att du är något”, eller ”Du ska inte inbilla dig att du är bättre än vi”.

Jag har tränat i ett helt år, fokuserat, minst tre pass i veckan. Åkt många mil skidor, cyklat många mil, och simmat flera kilometer. Nu innan Lidingöloppet 15 km har jag sprungit tre pass i veckan under 7 veckors tid och ökat 1 km per vecka. Jag har ökat från 7,5 km till 13 km på träning, så långt har jag aldrig sprungit på ett träningspass tidigare.

Jag har vandrat i 13 timmar, tagit mig över väldigt branta partier trots höjdrädsla, och krupit upp på toppen av Kebnekaise. Väl där uppe satt jag, vågade inte stå eftersom mina ben skakade så av rädsla. Jag har bestigit Sveriges högsta berg!

Jag tycker det är för få som berättar när de lyckas med något. När de uppnår sina mål, när de övervinner en rädsla eller uppfyller en dröm. Med undantag för Facebook då förstås. Där är det en helt annan stämning, och det är inte det jag menar. Där tycker jag du ska akta dig för vilken ton du använder. Använd inte en ton som fiskar efter gillande, sympati eller ryggdunkar. Jag vet, det är vedertaget på Facebook, tyvärr. Fall inte dit du också. Inspirera istället! Berätta om ett mål du har, när du ska göra det och berätta sedan stolt att du klarat det. Och om du inte klarat det kan du berätta det också, för då har du ju lärt dig och andra något på vägen.

Var stolt över det du gör! Var stolt över de utmaningar du tar dig an och klarar! Och berätta det för andra, så kanske du inspirerar någon till att våga ta steget till att uppfylla sina mål eller drömmar. Kan du så kan också andra, eller hur? Jag skulle bli så lycklig om jag lyckades inspirera någon där ute till att till exempel göra TjejKlassikern, HalvKlassikern, En svensk klassiker, bestiga Kebnekaise, eller att få kraft till att uppfylla något annat mål.

Förresten, har du skrivit en bucket list eller livslista? Alltså en lista med sådant du vill göra innan du dör? Med dina ouppfyllda mål och drömmar?

Vad har du gjort idag som tar dig ett steg närmare att uppfylla något på den listan?

Jessica på toppen av Kebnekaises sydtopp 11 september 2015

Jessica på toppen av Kebnekaises sydtopp den 11 september 2015

Jag är nyfiken på dina drömmar!

Vad har du för drömmar? Är de stora eller små? Vad har du gjort på sista tiden som tar dig närmare din dröm? Kan du kanske bocka av något på din bucket list? Grattis, vad kul! Och så har du väl några kvar att uppfylla hoppas jag? Låt drömmar finnas – och uppfyllas!

Just nu är jag också väldigt inspirerad av Friendy, som har satt upp en barnteater, gjort en app och spelat in en skiva, dessutom har de tagit sig ut i världen i ideella projekt i Sydafrika och Kenya. Många av deras drömmar i företaget har blivit förverkligade. Här är Maria-Pia Gottberg´s (grundare av Friendy) framgångsrecept för att förverkliga din dröm. Bra tips tycker jag! Gå in och kika.

Kommer du ihåg vad du som barn ville göra när du var vuxen? Jag drömde om att bli författare… Det vill jag fortfarande! Förra året uppfyllde jag min dröm om att göra en TjejKlassiker, och detta år är min dröm att göra en HalvKlassiker.

Ett delmål i HalvKlassikern är att cykla HalvVättern. Ett delmål i delmålet HalvVättern är att cykla halva sträckan av 15 mil någon gång innan loppet. Och nu vill jag dela med mig av hur det kan se ut på vägen mot att nå ett mål eller delmål… I dag skulle jag nämligen cykla halva sträckan, jag hade planerat in det i kalendern sedan några veckor tillbaka. Jag skulle cykla från Åkersberga till Adelsö, lite mer än 7 mil. Jag hade informerat familjen när det skulle ske, packat i ordning och förberett kvällen innan. (Planering och förberedelse är viktigt!)

Jag vaknade med ont i huvudet och bihålekänningar (min man undrade om det var så klokt att cykla då). Kvällen innan hade mamma berättat att de var sjuka (mina föräldrar bor på Adelsö), alltså skulle jag bara mellanlanda där och sedan bli upphämtad. Jag skulle också cykla med cykelskor (sådana som sitter fast i pedalerna) för första gången. Alltså behövde jag öva lite på gräsmattan hemma först. Ramlade förstås en gång och slog mig lite innan jag fick kläm på det. Aj. Hade fått en cykelrutt av cykelplaneraren på nätet, en ny väg som jag aldrig hade åkt förut. Startade min cykling kl. 10:30 och åkte fel redan i början på min väg mot Rydbo. Skulle kunna gett upp redan där, men det gjorde jag förstås inte. Och ”cykelvägen” som jag tillslut hittade till var inte precis en cykelväg för en racercykel, utan snarare en byggväg med stora spetsiga stenar i typ 7 km (kunde gett upp igen), och många branta, grusiga backar som jag förstås inte kunde slira uppför med en racer och med cykelskor… Så jag fick gå/springa uppför dem. Då blev det grus i de små håligheterna i cykelskorna, så de kleggade igen, så tillslut gick en sko inte att sätta fast. Då svor jag lite (och kunde ha gett upp). Mitt på cykelvägen stod plötsligt stora, höga betongsuggor (ett rejält hinder bokstavligt talat), där var jag tvungen att lyfta över cykeln och klättra över själv. När jag kom till Arninge började det regna, men det slutade ganska fort som tur var. Sen åkte jag fel flera gånger innan jag kom fram till Täby, jag åkte som sagt en ny väg (kunde gett upp flera gånger). I Täby, mitt på cykelvägen stod plötsligt en cirkus i vägen, och en massa människor fick flytta på sig när jag kom. Cyklade förbi några kameler 🙂 Åkte fel igen några gånger (kunde gett upp) innan jag kom fram till Solna Centrum. Och på vägen ut mot Adelsö hade jag kraftig motvind hela vägen (så jobbigt att jag kunde gett upp). Hann precis med färjan kl. 16:00.

Sedan några år tillbaka har jag också en dröm om att bestiga Kebnekaise. Men även där har jag stött på en massa utmaningar innan jag ens har kommit dit. Och då talar jag bara om hur lång tid det tog att klura ut vilket flyg jag skulle boka. Jag gjorde research på nätet, ringde Länstrafiken i Norrbotten, för att kolla vilken busstur som skulle passa med flyget, och behövde även räkna ut vilken båttur som skulle passa in under vår vandring. Fick heller inte tag i min vän som jag behövde prata med inför bokningen av flygbiljetterna. Och när jag tillslut satte igång med bokningen så behövde jag aktivera mitt mastercard, och så försvann mina bokningsuppgifter så att jag behövde göra om det igen. Familjen blev trött på mig. Klockan blev mycket, och jag blev också trött.

Men jag tog mig över alla hinder och utmaningar och cyklade från Åkersberga till Adelsö, och bokade flygbiljetter till Kiruna (och min vän och medresenär Susanne har bokat boendet på Kebnekaise fjällstation). Så nu är jag ett steg närmare två av mina drömmar!

Vad säger då detta? Jo, att motgångar eller hinder bara är ett sätt att testa hur mycket du vill nå ditt mål! Du kommer stöta på stopp längs vägen, omgivningen kanske inte alltid hejar på eller jublar, och vardagen kommer emellan. Men också att du måste kämpa, ha målet och drömmarna i sikte och inte ge upp. Då lyckas du!

Berätta gärna här på bloggen eller på Facebook vad du har för drömmar! Jag är som sagt väldigt nyfiken, och jag älskar drömmar.

Jessica_cyklar

Yoloa mera!

Ett nytt ord jag gillar starkt är ordet yoloa. Du vet att du kan börja yoloa redan i dag? Du måste inte vänta tills du är med om någon tragisk händelse, något som får dig att stanna upp och börja fundera på om du lever det liv du vill leva. Du kan börja fånga varje dag nu. Vara närvarande i det du gör, njuta av varje sekund och leva som om varje ögonblick är det sista.

[bildat till engelskans yolo, en akronym för you only live once.] Ett av 40 nya ord som tillkommit i svenska språket under 2014 enligt Språkrådet.

Några kanske inte vill tänka så, men till er har jag några ord – livet är här och nu, mitt i tvätthögen, middagslagningen, barnens tjat och regniga dagar. Livet är även det som händer mellan måndag-torsdag varje vecka. Livet var inte bättre förr och livet är inte det som blir när du har uppnått framgång och en viss materiell standard. Livet är nu.

Och du kan göra något åt det. Du kan påverka ditt liv, varje dag. Ditt liv formas av vilka beslut du tar, vilka tankar du tänker, vilka människor du omger dig med och hur du utnyttjar tiden.

Yoloa med hjälp av dina kristallglas!Alltså, yoloa mera, gör plats för det som du tycker är viktigt, uppfyll dina egna mål och drömmar, beta av din bucket list, njut av maten du äter, var närvarande i de fina ögonblicken du får med barnen, använd kristallglasen. Hitta din livsuppgift, där du verkligen kan bidra med något till den här världen och göra skillnad för andra människor. Är din livsuppgift att måla fina tavlor och smycka världen, eller att bidra till att andras hälsa blir bättre, eller att förenkla andras vardag med finurliga lösningar, eller att fånga ögonblick och minnen med hjälp av kameran? Använd dina talanger, goda egenskaper, drivkrafter, passioner, kunskaper och användbara erfarenheter så ofta du kan!

Vet du inte hur du ska göra, vad du är bra på eller vad du gillar? Har du glömt bort dina talanger eller tappat bort dina passioner längs vägen? Ta hjälp av någon som kan väcka ditt minne till liv igen, för jag vet att du har allt inom dig. Jag vet att du kan. Och plocka in ordet yoloa i ditt språkbruk från och med nu!

Jag har en dröm

Jag har en dröm, att nationen en vacker dag ska bryta sig loss och förstå sin sanna potential. Förstå att de har alla svar inom sig, och att även om vi alla är lika mycket värda, så är vi alla unika.

Jag har en dröm att mina två barn en dag ska leva i en nation där de inte blir dömda av jantelagen, där inte samhällets värderingar styr, utan där de får blomma ut och kan stå för den de verkligen är och för sina egna värderingar.

Martin Luther King höll ett liknande tal den 28 augusti 1963 i Washington, D.C…

Tror du inte att drömmar kan gå i uppfyllelse? Det vet jag att de kan. För mig är drömmar samma sak som mål. Stora eller små, det spelar ingen roll. Alla kan uppfyllas! Självklart måste de vara någorlunda realistiska. Och självklart måste du kämpa lite för att kunna ta steg för steg mot din dröm.

Om du tittar dig runt omkring så ser du säkert redan nu flera uppfyllda drömmar. Elektricitet, datorer, vatten ur en kran, en låt på radio, eller kanske jobbar du i någon annans företag…? Allting har börjat någonstans, i någons huvud, med en idé, en dröm. Så varför skulle inte du också kunna uppfylla din dröm?

Gör en lista över alla dina mål och drömmar som du vill uppfylla innan du dör. Låt den bli hur lång eller kort du vill. Bara du sätter igång att reflektera över vad DU vill göra.