Måååååååååååååååååååål

…brukar vi skrika när någon gör mål i en match. Men det vill jag också skrika för att poängtera hur viktigt det är att vi har mål. Vi behöver alla ha mål. Hur ska vi annars veta vart vi ska? Hur ska vi annars veta vad vi behöver längs vägen? Vilken hjälp vi behöver, vad vi behöver införskaffa, vilka vi behöver informera? Vad vår kropp och knopp behöver för att kunna hjälpa oss att nå vårt mål? Vilken kunskap vi behöver skaffa oss, vad vi behöver ta reda på, hur starka och uthålliga vi behöver vara? Vilka platser vi ska boka för att inte missa vårt mål?

Och om vi inte har mål så vet vi inte heller hur planen ska se ut. Planen som sakta men säkert tar oss framåt mot vårt mål. Genom delmål, motgångar och framgångar.

Så varsågod, här får du mina 5 bästa tips på hur du kan gå i mål med dina mål:

  1. Se till att du vet vad som är ditt mål (inte så självklart alla gånger).
  2. Formulera målet SMART (Specifikt, Mätbart, Attraktivt, Realistiskt, Tidsbestämt).
  3. Formulera målet dubbelt SMART (Spännande, Meningsfullt, Annorlunda, Roligt, Tufft)
  4. Ställ dig frågan: Vad behöver du göra för att kunna nå ditt mål?
  5. Räkna bakåt i kalendern från måldatumet tills i dag, och gör din plan över vad du behöver göra och när. Per månad, per vecka och kanske ibland till och med per dag.

Grattis! Du kommer snart nå ditt mål!

vag

Ta hänsyn

Hur många är ni i din familj? Är du gift? Har du barn? Har du din mamma och pappa i livet? Är du skild, och har ytterligare en familj att tänka på? En familj kan se ut på många sätt. Och varje person i din familj har önskningar, behov, värderingar, drömmar. Det är lätt att utgå från sig själv och sina behov, men ibland svårare att lyfta blicken och tänka på övriga familjemedlemmars behov.

Värderingar växer fram under livets gång. När man är barn består kanske ens värderingar av bus, äventyr, naturen, kreativitet, kamratskap. Som vuxen kanske man har lagt till några värderingar som kvalitet, oberoende, noggrannhet, utveckling, frihet, lyx och så vidare. Ju fler familjemedlemmar som är inblandade, desto fler värderingar att ta hänsyn till. Våra värderingar kommer helt enkelt krocka då och då, eftersom vi alla är unika.

Det viktiga tycker jag är att vara medveten. Att ständigt påminna sig själv om att alla i familjen har sina egna värderingar, och att försöka ta hänsyn till dem så bra som möjligt. Att inte bara utgå från sig själv och tänka att det där tycker inte jag om, det där tycker jag är tråkigt, läskigt. Gör ibland saker som går i linje med någon annan i familjens värderingar. Även om du inte är kreativ i dina ögon – sitt med ditt kreativa barn och pyssla. Du kanske inte gillar att gå i skogen, men gör ändå en utflykt med matsäck tillsammans med resten av familjen om de gillar att vara i naturen.

Och för att hela familjen ska må bra får du inte heller glömma bort dig själv. Kanske sitter du i slutet på dagen och känner att du inte hann med att ta hänsyn till dina egna värderingar? Gör då annorlunda till nästa dag. Planera in något som du vill göra för att må bra ända in i själen. Klargör för resten av familjen att du ska göra just det. Och gör det sedan.

Eller också kanske du tog hänsyn till dina värderingar, men inte var medveten om det? Du kanske städade och fixade hemma, du kanske packade inför morgondagens utflykt? Kanske är det viktigt för dig med struktur, noggrannhet, planering, effektivitet? Så länge det känns bra när du gör det så följer du dina värderingar.

Jag vill ge dig en hemläxa – ta reda på en sak hos varje familjemedlem som de tycker är viktigt för dem. Inklusive dig själv.

ormbunkar

Att bygga med klossar

Vi är alla olika, även barn. Vi lär oss på olika sätt. Vi har olika egenskaper, olika bakgrund. Vi är unika. Därför tycker jag det är konstigt att skolan fortfarande lär ut på samma sätt år efter år. Alla ska sitta ner, länge, vara tysta och lyssna. Det bygger nästan uteslutande på att man är auditiv, och lär genom att lyssna. Men så fungerar inte alla!

Några behöver lära genom att se bilder, några genom att känna, några genom att prova på själv, några genom att röra på sig. Några blir mer störda än andra av intryck runt omkring sig, några är kreativa idésprutor. Alla har styrkor, alla är bra på något.

Vill vi att barnen ska lära sig något i skolan? JA. Bra! Då måste vi se varje elev som unik, och låta eleverna lära sig på det sätt de lär sig bäst, vare sig det är via syn, hörsel eller känsel. Vara nyfiken på varje elev. Låta dem tänka nytt. Se varje elevs styrkor, och låta dem blomma ut. Inte passa in en fyrkantig kloss i ett runt hål.

Lyft varje elev, låt dem se det positiva i alla sina klasskompisar. Väv in positiv psykologi i skolämnena. Lär om. Vi behöver inte påverkas av händelser runtomkring oss som vi är lärda att göra. Vi kan påverka vårt liv genom våra tankar om händelsen. Den styrkan har varje barn inom sig! Och varje lärare. Vi måste våga tänka nytt.

Se dig omkring. Nästan allt du tittar på har först börjat som en idé i någons huvud. Hos någon som vågat tänka utanför boxen. Förmodligen hos någon som sågs som ”annorlunda” av sin omgivning. Hos någon som inte riktigt passade in i mallen. Den fyrkantiga klossen. Material, teknik, inredning, uppfinningar. El, värme, kylskåp, bilar. Saker vi tar för givna.

Se den fyrkantiga klossen, cylindern, triangeln. Och lägg dem i rätt hål i boxen. Eller varför inte lägga alla klossar utanför boxen?

klosslada

Vad ligger bakom? Egentligen.

Bakom en känsla finns alltid något annat. Om känslan är lycklig och glad följer du med största sannolikhet dina värderingar (mer om värderingar kan du läsa här). Om känslan är arg eller ledsen kanske du istället går emot dina värderingar. Alla känslor har alltså något att berätta för dig! Och svaren kan ge dig ett mer innehållsrikt liv, och förbättra relationen till dig själv och andra.

Det börjar med att du är medveten och uppmärksam på känslan som dyker upp, reflekterar över den, och drar den sedan en loop till för att på så sätt få tillbaka och lära dig något av den. Varför känner du som du gör? Hur skulle du vilja att det var istället? Vilka är dina värderingar och behov? Om känslan inte motsvarar detta kan det uppstå en konflikt, till dig själv eller andra. Om du då vill lösa konflikten på bästa sätt är det bra att kommunicera med den som är inblandad. Och berätta varför du känner som du gör, och hur du skulle vilja att det var. Alltför ofta berättar vi inte ens vad vi känner, och varför, utan tror att den vi har framför oss på något sätt kan läsa våra tankar.

Om du är intresserad av att lära dig mer om hur du kan kommunicera utifrån dina värderingar, känslor och behov, så finns det något som kallas NVC – Non Violent Communication. NVC utgår från att du kommunicerar utifrån 4 steg:

  1. Observation > Vad har hänt? (utan tolkning eller bedömning)
  2. Känsla > Vilken känsla får jag utifrån det som hänt?
  3. Behov > Vilket behov hos mig är inte tillgodosett?
  4. Önskemål > Vad kan jag göra, eller någon annan göra för att tillgodose mitt behov?

Eftersom vi har blivit inlärda att istället tolka eller göra en bedömning utifrån det som sker, krävs det träning för att lära om. Träna på människor i din närhet nu direkt! Träna, träna, träna. Kanske behöver du också en påminnelse för att jobba med detta varje dag och inte falla in i de gamla hjulspåren? Skapa då den påminnelsen, och kör på! Dag ut och dag in. Tills du har lärt om. För inte vill du väl hålla någon annan gisslan för vad du känner? (som Johan Olson, kommunikationstränare, säger.)

Vi har alla olika värderingar och behov, vi måste bara se till att få dem tillgodosedda. Sluta leva upp till andras förväntningar – lev upp till deras behov istället!

#känslouppropet #känslor #nvc #kraftochdrömmar

Bilden är från Jonas Olson, kommunikationstränare på www.lyckligagatan.org, och på Facebook ”Men för helvete, Älskling”.

Bilden är från Jonas Olson, kommunikationstränare på www.lyckligagatan.org, och på Facebook ”Men för helvete, Älskling”.

En rosa elefant med gula prickar

Hur fungerar hjärnan i en relation egentligen? Jag vill börja med att påminna om att hjärnan inte kan hantera ordet ”inte”. Och att din inre röst som ibland klagar och håller dig tillbaka härstammar från långt bak i tiden, ca 40 000 år sedan. Bra, då har du fått de baskunskaperna. Då går vi vidare.

Hur många är vi föräldrar som gång på gång säger till våra barn att de inte ska göra ditt eller datt. Spring inte! Klättra inte! Gunga inte så högt! Funkar det? Nej. För vår hjärna har som uppdrag att utföra allt vi tänker att vi ska göra, och sorterar alltså ut ordet inte. Alltså blir det i barnens öron: – Klättra! – Spring! – Gunga högt! Själv kanske du tänker att du ska sluta med något, t ex inte äta godis eller inte röka en cigarett. Då blir det väldigt svårt att låta bli att länsa godisskåpet eller att ta fram cigarettpaketet.

Tänk inte på en rosa elefant med gula prickar! Vad tänkte du på? Just det.

Men det är inte så enkelt att hjärnan automatiskt ändrar tanken ”jag orkar inte” till ”jag orkar”. Utan där har vi vår ”inre kritiker”, vår inre röst, som ser till att vi inte gör något förhastat, som att t ex utvecklas. För länge sedan hade man användning av att göra som man alltid gjort, och därför var det bättre att stanna inne i grottan så att man inte gick ut och blev uppäten av en typ tiger. Hjärnan har därför också som uppdrag att upptäcka eventuella hot. Alltså finns det inbyggt i våra hjärnor att vi ska tänka liknande tankar som: ”jag orkar inte gå ut och springa nu i regnet, bättre att stanna inne i soffan istället”. Men det är inte så praktiskt nu, 2016. Att utvecklas är nämligen det som driver människosläktet framåt, det ger mening.

Första steget är att du blir medveten om att hjärnan fungerar så här. Sedan att du blir medveten om dina egna tankar. Först då kan du börja att istället tänka positiva tankar, prata i positiva termer utan ordet inte, både med dig själv och andra, och skruva ner volymen på din inre kritiker när den pratar negativt. Och på så sätt förbättra relationen till dig själv och andra.

Och tänk absolut INTE på en rosa elefant med gula prickar…!

elefant#känslouppropet #kraftochdrömmar

Du bestämmer!

Du bestämmer i ditt liv. Det är du som styr. Faktiskt.

Jag vet, det kan kännas som att det är mycket som påverkar i vår omgivning, i vår familj, i vårt samhälle. Andras ord, gester, humör, vad du läser i tidningen, ser på nyheterna, hör i mataffären. Överallt flödar känslor och behov, hos andra och dig själv. Det är lätt att smittas av andra, och lika lätt att smitta andra. Men är det sanningen? Måste det vara så? Måste dina känslor styras av omgivningen?

Du behöver inte låta dig dras med, om du inte vill. Så länge du är medveten är det okej. Vill du stanna kvar i känslan och tar ett aktivt beslut om det – bra. Men påverkas du och mår dåligt av det är det inte bra. Du måste inte agera på alla dina känslor. Du kan styra dina tankar och handlingar. Det är svårt, men det går. Du måste bara bestämma dig.

Du skapar din verklighet, ditt liv. Genom hur du upplever världen. Det är så stort att det nästan är svårt att ta in. Som Carolina Gårdheim skriver i boken ”Släpp loss din inre livskonstnär”: ”Du kan göra vad du vill med mig, du kan sätta mig i fängelse, du kan tortera mig, du kan försöka förnedra mig på varje tänkbart sätt, men du kan inte styra mina tankar. I tanken är jag alltid fri. Det finns ingen som kan kränka mig utan mitt godkännande, ingen som kan bestämma vad jag ska tänka eller känna.”

budda
Det är inte det som händer omkring dig som påverkar dina känslor, det är dina tankar om det som händer som ger dig känslorna.

Välj det som gör dig lycklig.

#känslouppropet #känslor #kraftochdrömmar

Semestern slut?

Tillbaka efter semestern? Svårt att komma igång?

Här kommer 10 tips till hur höststarten blir en succé:

  1. Sätt ambitiösa men realistiska mål VARJE DAG. Just det – realistiska. Var snäll mot dig själv. Vad är realistiskt när du precis kommer tillbaka efter semestern? Du är avslappnad, kanske fortfarande inne i semesterlunken och gör kanske inte saker lika fort som innan semestern. Glöm inte att också ta med i beräkningen att du ska prata med dina kollegor om hur ni har haft det i sommar, och att du kanske ska gå hem tidigare för att få en mjukstart. Jag säger det en gång till – var snäll mot dig själv! Om du sätter för ambitiösa mål kommer du att misslyckas, och det förstör din framtida motivation. Och det vill vi inte.
  2. Sedan när du börjar komma igång igen i kropp och knopp och vill börja kunna fokusera igen, tänk då helt enkelt så här: -Bara sätt igång! Varför ska du då sätta igång? Jo för det minskar tidsbrist och misslyckanden drastiskt. Och gör att du kan nå dina ambitiösa och realistiska mål för dagen.
  3. Se till att ha en så ”ren” visuell miljö som möjligt, ta bort post-it lappar och annat skräp från skrivbordet (om du nu inte städade skrivbordet innan du gick på semester). Lägg bort den privata mobiltelefonen. Ta bort alla distraktioner.
  4. Jobba i korta intensiva pass på 15-45 min vid skrivbordet, så är det lättare att behålla uppmärksamheten hela tiden. Produktivitet mäts inte i hur länge du sitter vid skrivbordet. Ta korta pauser när koncentrationen försämras.
  5. Bryt ner stora projekt i mindre lätthanterligare delar. Det kallas delmål. Fokusera på en del i taget.
  6. När är du som mest produktiv? Utnyttja den tiden! Vare sig det är kl. 05:00 eller kl. 23:00. Du måste inte göra som alla andra. Hitta ditt bästa sätt.
  7. Du kan också byta miljö för att hitta tillbaka till motivation och kreativiteten. Det kan räcka med att du sätter dig i ett annat rum med penna och papper istället för vid datorn.
  8. Multitaska INTE! Gör en sak i taget. Det är inte mer effektivt att göra fler saker samtidigt. Stäng av mailen om du kan, och öppna den bara vid utvalda tidpunkter. Fokusera på det du gör, och gör bara det.
  9. Följ 80-20 regeln som säger att ofta kommer 80% av resultatet från 20% av insatsen. Vilka är de 20% av dina aktiviteter som tar 80% av din tid?
  10. Planera in må-bra-aktiviteter för själen och belöningar. Är det att ta en promenad på lunchen med sommarpratarna i lurarna? Är det att ta en fika med kollegan när du är klar med dina realistiska, ambitiösa mål? Vad får dig att må bra i själen?

(Inspiration till ovanstående lista från boken ”Trimma hjärnan” av Michael Powell)

Foto: Jessica Bené

Foto: Jessica Bené

Semester = en chans

Se semestern som en chans. En chans att utvecklas.

Vad fyller du din semester med? Att-göra-listor? Rensa och komma ikapp hemma med diverse sysslor? Besöka släktingar? Eller ligga i hängmattan? Balans är alltid bra, lite av det ena, lite av det andra. Låta också tiden fyllas av din egen agenda, sådant du behöver för att må bra. Kanske är det att pausa helt en timme och göra ”ingenting” eller att göra något helt oviktigt som att trassla upp pyttesmå fiskespön till ett sällskapsspel…

Men glöm inte bort din framåtrörelse. Semestern ger dig också en chans att utvecklas och växa som människa. Du kan skapa en ny god vana. Läsa en bok som lär dig något. Utmana dig själv och dina rädslor. Vad är du rädd för? Det okontrollerbara? Höjder? Insekter? Gör saker du aldrig gjort tidigare. Var lite barnslig – haka på barnens lek, hoppa studsmatta, lär dig hjula och stå på händer. Strunta i vad andra ska tycka. Det är ditt liv. Utforska din omgivning med nya ögon, ta en annan stig i skogen. Uppfyll någon av dina drömmar, gå en sommarkurs. Använd din kropp att göra det den är skapt till – rörelse. Sätt ett nytt träningsmål under sommaren. Gå uppför ett berg.

when_was_last_time
Jag såg en film häromdagen där budskapet lyste väldigt klart – Lev ett djärvt liv. Anta utmaningar. Nöj dig inte. Våga sticka ut. En fantastisk film som ger insikter, den heter – ”Livet efter dig”.

Eller som de också säger i filmen – Du får bara ett liv. Det är faktiskt din plikt att leva det till fullo.

När gjorde du senast något för första gången?
I sommar.