Provocerande stolt?

Nu tänker jag göra något som är strängt förbjudet här i Sverige. Jag tänker berätta hur stolt jag är över att ha bestigit Kebnekaise och över att jag två veckor efter det även slutförde HalvKlassikern!

Jag har sagt det förut, men säger det igen – bojkotta Jantelagen! Som bland annat säger: ”Du ska inte tro att du är något”, eller ”Du ska inte inbilla dig att du är bättre än vi”.

Jag har tränat i ett helt år, fokuserat, minst tre pass i veckan. Åkt många mil skidor, cyklat många mil, och simmat flera kilometer. Nu innan Lidingöloppet 15 km har jag sprungit tre pass i veckan under 7 veckors tid och ökat 1 km per vecka. Jag har ökat från 7,5 km till 13 km på träning, så långt har jag aldrig sprungit på ett träningspass tidigare.

Jag har vandrat i 13 timmar, tagit mig över väldigt branta partier trots höjdrädsla, och krupit upp på toppen av Kebnekaise. Väl där uppe satt jag, vågade inte stå eftersom mina ben skakade så av rädsla. Jag har bestigit Sveriges högsta berg!

Jag tycker det är för få som berättar när de lyckas med något. När de uppnår sina mål, när de övervinner en rädsla eller uppfyller en dröm. Med undantag för Facebook då förstås. Där är det en helt annan stämning, och det är inte det jag menar. Där tycker jag du ska akta dig för vilken ton du använder. Använd inte en ton som fiskar efter gillande, sympati eller ryggdunkar. Jag vet, det är vedertaget på Facebook, tyvärr. Fall inte dit du också. Inspirera istället! Berätta om ett mål du har, när du ska göra det och berätta sedan stolt att du klarat det. Och om du inte klarat det kan du berätta det också, för då har du ju lärt dig och andra något på vägen.

Var stolt över det du gör! Var stolt över de utmaningar du tar dig an och klarar! Och berätta det för andra, så kanske du inspirerar någon till att våga ta steget till att uppfylla sina mål eller drömmar. Kan du så kan också andra, eller hur? Jag skulle bli så lycklig om jag lyckades inspirera någon där ute till att till exempel göra TjejKlassikern, HalvKlassikern, En svensk klassiker, bestiga Kebnekaise, eller att få kraft till att uppfylla något annat mål.

Förresten, har du skrivit en bucket list eller livslista? Alltså en lista med sådant du vill göra innan du dör? Med dina ouppfyllda mål och drömmar?

Vad har du gjort idag som tar dig ett steg närmare att uppfylla något på den listan?

Jessica på toppen av Kebnekaises sydtopp 11 september 2015

Jessica på toppen av Kebnekaises sydtopp den 11 september 2015

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *