Tag Archives: rädslor

Vilka kapitel har skrivits 2014? Och hur ska ditt 2015 se ut?

Posted on by

Vårt liv är som en berättelse i en bok. Om du tittar tillbaka kan du säkert se några olika händelser som varit milstolpar i ditt liv. Som blivit nya kapitel i din bok. Kanske skiftar din bok också genre ibland, från feelgood roman till deckare.

Nu är det bara några dagar kvar av detta år, 2014. Det är därför dags att se tillbaka på vilka nya sidor du har skapat i din bok, kanske har det även blivit några nya kapitel detta år.

Vad handlar dina sidor och kapitel om detta år? Har du lärt dig något nytt? Har du utvecklats som människa? Har du uppnått det du planerade? Om inte, vad beror det på? Hade du kunnat göra annorlunda? Har du gjort saker som gett dig energi? Har du följt ditt hjärta och dina värderingar?

Och nu ”vänder vi blad”, som Kungen sa :-), och tittar in i framtiden lite. Jag lovar att det kommer ha en stor effekt för dig, om du tänker framåt på hur du vill att ditt 2015 ska bli. Skriv gärna ner det någonstans, då blir det ännu tydligare för dig och ditt undermedvetna. För när du gör det kommer något magiskt att hända. Vår hjärna kan nämligen bara ta in en viss mängd medveten information, men betydligt mer omedveten information. Alltså kommer ditt undermedvetna jobba vidare med dina planer för 2015, och du kommer märka att du gör flera saker som tar dig framåt mot det du vill. Små, små steg. Du kommer också hitta bevis och hjälp längs vägen. Bara för att du tänkt ut vad du vill i förväg.

Så, vad du vill åstadkomma nästa år? Vad vill du göra? Hur vill du vara som människa? Vad vill du prova på? Vad vill du lära dig? Hur vill du behandla andra i din närhet? Vilka nya relationer vill du skapa? Vilka utmaningar vill du anta? Vilka rädslor vill du utmana? Om du vill kan du kalla det mål. Men vad du kallar det spelar egentligen ingen roll, huvudsaken är att du litar på mig och bara gör det. 

Jag vill också passa på att önska dig en stämningsfull jul och ett vackert avslut på året!  Följ ditt hjärta. Och låt 2015 bli ditt bästa år!

Följ ditt hjärta

We were born to be alive

Posted on by

Varför krånglar vi till det? När det enda vi borde göra är att tro på oss själva, och tänka på bra saker om oss själva och vår omgivning. Springa allt vad vi kan. Ta ut svängarna. Prova på nya saker. Ta plats. Skratta högt. Lägga märke till de små detaljerna. Våga sticka ut. Prata med en främling. Vara lite barnslig.

Sluta lyssna på den där sabotören som mal på inne i ditt huvud. Den som alltid håller dig tillbaka med både det ena och det andra påståendet. Bara lyssna om den har något bra att säga, om den hejjar på dig. Förenkla för dig själv genom att bara tänka bra tankar. Och utmana den, gör något du tycker är läskigt eller pirrigt. Lev!

Varför känns det som att det är mer okej i vårt samhälle i dag att klaga på både det ena och det andra och att säga negativa saker om någon, än att ge eller ta emot en komplimang? Varför tycks det vara mer okej att ursäkta sig än att stå för något man är riktigt bra på? Vore det inte enklare och mer effektivt om vi alla boostade varandra med en massa bra grejer istället? Nästa gång någon pratar skit – säg STOPP.
-Är du med mig på den?

Som en vis man sa en gång: Vägen är jämn. Varför kastar ni stenbumlingar framför er?

Happiness_way_of_lifeNär jag hörde låten ”Born to be alive” för någon dag sedan så blev jag alldeles lycklig. Jag lyssnade plötsligt på den låten med andra öron än jag brukar. För jag känner mig så levande! Jag skrattar mycket och högt varje dag. Jag kan inte låta bli att dansa så fort jag hör en bra låt. Jag använder hela kroppen när jag pratar. Jag är närvarande. Jag gör läskiga saker ibland, och växer av det. Och jag gör något meningsfullt här i världen. För jag är född att leva!

Och du är född att leva!
Tack för att du finns.

 

En härligt pirrig semester

Posted on by

Denna semester har jag utmanat mina rädslor flera gånger. Min trygghetsram har växt, och min personliga växt också. Det har varit läskigt, pirrigt, härligt och utvecklande. Och jag gjorde det!

Vad har jag då gjort som har varit så himla läskigt?

Jo, på Leksands sommarland fanns det mycket att göra. Först ett förtydligande: jag är INTE som en fisk i vattnet om man säger så.

Jag har åkt en lång, övertäckt vattenrutschkana. Jag har åkt i en stor badring i en fors, jag har blivit upphissad i en liten båt högt upp och sedan nersläppt med full fart i en pool.

Jag har åkt rodel nerför slalombacken i Rättvik. Första gången försiktigt och utforskande. Andra gången med full gas och jublande, håret flög i vinden.

Jag har vandrat ensam på Adelsö vandringsled. I över 2 timmar, genom en skog där det finns mycket vildsvin och fästingar. Var också rädd för att stöta på ormar eller älgkor…Men jag gjorde det för att det är ett litet, litet steg på vägen mot att uppfylla ett av mina framtida mål (att bestiga Kebnekaise). Och så fick jag även chans att pröva mina nya vandringsskor. 🙂

Jag avslutade semestern med att pröva på att åka ring efter pappas båt. De körde VÄLDIGT sakta, och jag åkte en VÄLDIGT kort stund. Men ändå, jag vågade! Jag var faktiskt ganska skakis efteråt…

Kanske tycker du inte att dessa grejer är läskiga, men det tycker jag! Detta är några av MINA rädslor.  Som jag har utmanat denna sommar. Och du har säkert något annat som du tycker är pirrigt. Som kanske jag inte alls är rädd för att göra.

För varje ny grej jag vågade pröva på denna semester, så växte jag lite mer för varje gång. När jag hade gjort det en gång var det inte lika svårt nästa gång.

Och precis så är det även i livet i övrigt. Om du liksom jag vågar utmana dina rädslor, så växer du som människa och utökar din trygghetsram. Pröva!

Jag är rädd!

Jag hoppas du får växtvärk

Posted on by

Nu ska jag börja använda två nya ord i mitt språkbruk. Personlig växt. Häftiga ord tycker jag, som jag läste i en bok nyligen. Jag tycker de säger allt. Hur vi kan växa som människor genom att ständigt utmana oss själva. Genom att prova på nya saker. Lära oss nya saker, om oss själva och andra. Genom att ta ansvar.

Visst, det kanske känns som att det är enklast att göra saker på autopilot, det som vi är programmerade att göra. Tänka samma tankar som igår. Att köra på det trygga, invanda. Men då händer det heller inget med din personliga växt. Då står du och stampar på samma fläck.

Att istället göra något som känns pirrigt, och som du kanske rentav är rädd för att göra, det gör att du växer och sträcker på dig lite extra. Att göra något som tar dig framåt inte bakåt. Att se din egen del i det hela, och göra allt du kan för att det ska blir så bra som möjligt. Att säga rätt saker, både till sig själv och andra. Det ger bränsle och en varm känsla i magen.

Fråga dig själv så ofta som möjligt – gör det här att jag ökar min personliga växt? Det kan röra sig om något så enkelt som sättet du pratar på. Om du tar ansvar för det du säger, eller om du använder ord som ”kanske” eller ”borde”.

Din rädsla kommer aldrig att försvinna så länge som du växer. A-ha! Lika bra att inse det. Du kommer alltså inte undan den känslan. Om du inte vill stå kvar på samma fläck hela tiden förstås.

Personligen så gillar jag att vattna människor med kraft, mod, drömmar, motivation, inspiration, glädje. Så att de vågar växa och blir lite längre än vad de var förut.

Och ja, jag hoppas faktiskt att ni alla får växtvärk. 🙂 

(Inspiration hämtad ur boken ”Känn rädslan och våga ändå” av Susan Jeffers)

Vaxter_bryter_fram

Använd mina ögon ett tag

Posted on by

Jag är coach. Jag VET att du kan. Jag VET att du är unik och värdefull. Tänk om du kunde se dig själv genom mina ögon? Då skulle du våga. Våga ta steget och göra det där du alltid har drömt om, utmana dig själv och dina rädslor, prova något nytt. Våga reflektera över vad DU vill med ditt liv. Och göra förändringar för att det ska bli möjligt. Jag vet att du kommer att få hjälp längs vägen. Lita på det. Men glöm inte att hålla ögonen öppna, för du kan aldrig veta hur hjälpen visar sig.

Det andrar klarar, klarar du också. Se dig omkring. Inspireras. Eller bryt mark och var den första som klarar det. Förra året besteg Aron Anderson Kebnekaise. Han är rullstolsbunden till följd av cancern som han besegrat 4 gånger… Han klarade det genom att krypa, dra sig upp med armarna och att hoppa på kryckor.

10 personer med olika funktionsnedsättningar klarade av att ta sig från atlantkusten till stilla havet. Vi fick se dem i tv-programmet ”Mot alla odds” när de tog sig genom djungler och över bergskedjor…

Anders Gyhlenius kämpade mot cancern och fortsatte träna trots svåra smärtor och genomförde En Svensk Klassiker år efter år. I april 2014 orkade hans kropp inte längre, han blev bara 61 år gammal. Han genomförde Klassikern 35 gånger. Han genomförde Stockholm Marathon 34 gånger. Han har bestigit Kilimanjaro. Han var också bland annat den som inspirerade mig när han var med i tv-programmet ”En Svensk Klassiker”, så mycket att jag bestämde mig för att själv göra en Tjejklassiker för första gången i mitt liv. Innan dess har jag bara deltagit i löparlopp på max 1 mil, aldrig deltagit i ett cyklinglopp, skidlopp eller simlopp.

En låt som jag har lagt till på min lista över inspirerande låtar på Spotify är ”It’s Gonna be Alright”, skriven av Anna Eriksson Skarin som jag träffat på i flera olika sammanhang nu på sista tiden här i Åkersberga. Hon är otroligt inspirerande, på många sätt. Hon övervinner sin rädsla och utmanar sig själv. Hon har skrivit en bok och nu den här fina låten som inspirerat mig till detta blogginlägg.

Hör bara på texten:
If you could see yourself through my eyes, you would never be afraid…
You would only see beauty and perfection…

Lyssna på hela låten här:
http://www.youtube.com/watch?v=2jpIT77HJYc&feature=youtu.be

Jag håller med Anna, du är vacker och perfekt, precis som du är. Du kan.
Se dig själv genom våra ögon.

Follow that dream

Du är unik

Posted on by

Du är helt unik i den här världen. Det finns ingen annan person som har en likadan sammansättning som dig. Som består av samma pusselbitar som dig. Du har samlat på dig alldeles egna värderingar genom livet, du har egna drömmar som ingen kan ta ifrån dig. Du tar in information på ditt sätt, genom bilder, ljud eller t ex känslor. Därtill kan du koppla på ditt stjärntecken. Du kanske är en känslosam Fisk eller en envis Oxe? Kanske har du fått en diagnos, t ex ADHD, Asperger eller något annat. Eller känner någon som har det.

Förstår du hur unika vi alla är? Känner du dig unik? Jag önskar verkligen att du gör det. Att du ser det stora i dig, att du är speciell. Och att du är precis så som du ska vara. Vi har bara blivit lite färgade av omgivningens värderingar på vägen. Vi påverkas av vad andra tycker och tänker, och allt brus vi ständigt utsätts för. På reklampelare, i tidningen, i skyltfönster. Du blir bombarderad av budskap, och styrd utan att du egentligen är medveten om det. Och så ställer våra rädslor till det också. T ex våra rädslor för att bli utanför om vi inte gör som alla andra, eller att inte vara bra nog i andras ögon.

Inte konstigt om du inte hinner reflektera över vad du själv tycker är viktigt i livet. Eller att ta egna beslut fattade efter magkänslan. Eller att vara unik.

Från och med i dag vill jag att du ska tänka att du är ämnad för stjärnorna!

Walk of fame