Jag hoppas du får växtvärk

Nu ska jag börja använda två nya ord i mitt språkbruk. Personlig växt. Häftiga ord tycker jag, som jag läste i en bok nyligen. Jag tycker de säger allt. Hur vi kan växa som människor genom att ständigt utmana oss själva. Genom att prova på nya saker. Lära oss nya saker, om oss själva och andra. Genom att ta ansvar.

Visst, det kanske känns som att det är enklast att göra saker på autopilot, det som vi är programmerade att göra. Tänka samma tankar som igår. Att köra på det trygga, invanda. Men då händer det heller inget med din personliga växt. Då står du och stampar på samma fläck.

Att istället göra något som känns pirrigt, och som du kanske rentav är rädd för att göra, det gör att du växer och sträcker på dig lite extra. Att göra något som tar dig framåt inte bakåt. Att se din egen del i det hela, och göra allt du kan för att det ska blir så bra som möjligt. Att säga rätt saker, både till sig själv och andra. Det ger bränsle och en varm känsla i magen.

Fråga dig själv så ofta som möjligt – gör det här att jag ökar min personliga växt? Det kan röra sig om något så enkelt som sättet du pratar på. Om du tar ansvar för det du säger, eller om du använder ord som ”kanske” eller ”borde”.

Din rädsla kommer aldrig att försvinna så länge som du växer. A-ha! Lika bra att inse det. Du kommer alltså inte undan den känslan. Om du inte vill stå kvar på samma fläck hela tiden förstås.

Personligen så gillar jag att vattna människor med kraft, mod, drömmar, motivation, inspiration, glädje. Så att de vågar växa och blir lite längre än vad de var förut.

Och ja, jag hoppas faktiskt att ni alla får växtvärk. 🙂 

(Inspiration hämtad ur boken ”Känn rädslan och våga ändå” av Susan Jeffers)

Vaxter_bryter_fram

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *