Snäll mot mig själv och planeten

Nedräkning pågår mot jul. Barnen öppnar luckor i julkalendrar. Förväntningen höjs för varje dag som går. Butikerna kommer ut med ett nytt prisvärt erbjudande varje dag i sina kalendrar. Det är lätt att dras med i stressen och alla förväntningar. Köpa julklappar, julpyssla, gå på glöggpartyn, barnens juluppvisningar, julmarknader, julpynta, göra julgodis, julbaka, träffa släkten, inte missa avslutningsfika/öppet hus med mera. Det är mysigt, men också stressande. Phiuu! Ribban höjs och vi förväntas alltså vara mer sociala, hinna med mer på vår fritid, samtidigt som vi ska hinna med det vanliga vardagliga ekorrhjulet, vårt arbete, träning och barnens aktiviteter.

Jag skrev om nej tack till julstress förra året vid den här tiden > Läs det blogginlägget här.

Så här i jultid är det också många som tänker på andra. Det är fint. Personligen tycker jag ord och handlingar är viktigare än fysiska gåvor. Det har bland annat att göra med mina värderingar och att jag tycker det är viktigare att vi tar hand om vår planet och om oss som lever på den, istället för att konsumera i onödan och använda slut på planetens resurser.

Det finns numera många alternativ till julklappar för dig som hellre vill göra en god gärning genom att hjälpa en annan människa eller vår planet. Kika på Friends, Unicef, Rädda barnen, Giving People, Barncancerfonden, Cancerfonden, Röda Korset, Världsnaturfonden WWF och många andra.

Men jag tycker också det är viktigt att du tänker på dig själv. I år tog jag därför rygg på Stiftelsen Friends som har lanserat en snällkalender – en kalender som uppmanar till ett snällt uppdrag varje dag. Men jag gjorde en tvist så Kraft & Drömmars kalender är en ”snäll-mot-mig-själv-kalender” istället. Det betyder alltså att du gör något snällt mot dig själv varje dag. Det kan till exempel vara en morgonpromenad i skogen, reflektion över dagen som varit, att äta hälsosam mat. Vad som är snällt mot dig vet bara du. Är du en person som det alltid är fart på kanske du behöver återhämtning. Till skillnad mot en person som tar det lugnt ofta istället kanske behöver utmaningar, för att komma ihåg att ta steg mot sina drömmar och mål.

img_3685Att vara snäll mot dig själv kan också innebära att du följer dina värderingar, det som är viktigt för dig. Om din familj är viktig för dig, och du har starka familjeband så är du alltså även snäll mot dig själv när du tänker på din familj. Eller så kanske du, liksom jag, (via våra värderingar) är snäll mot dig själv när du tar hand om vår planet och oss som lever på den.

Så, hur vill du vara snäll mot dig själv nu i december? Vilka nya snälla goda vanor vill du skapa? Maila, sms:a, dela eller kommentera gärna hur du är snäll mot dig själv. Snäll-mot-mig-själv-kalendern hittar du hos @kraftochdrommar på Facebook och Instagram. Länka även via #snällfie #snällmotmigsjälvkalendern #kraftochdrömmar

Hitta ditt jävlaranamma!

hittadorisIbland behöver man hitta sitt jävlaranamma. Använda sitt pannben, eller manken. Som Doris i filmen ”Hitta Doris” säger: -Du klarar vad du vill, om du lägger manken till!

Ur Wikipedia: ”Manken är den främre något upphöjda delen av ryggen på större fyrfota djur men också en kraftig nacke hos en man kallas för manke. Lägga manken till betyder ordagrant att ett dragdjur, till exempel en oxe som plöjer, hugger i med manken där den drar oket. I bildlig mening använder man uttrycket för en människa som anstränger sig hårt.”

Hur står det till med din vilja? Hur mycket har du övat upp din viljemuskel? Ju mer du övar, desto lättare är det att ta till manken, använda pannbenet och hitta den där jävlaranamman när du som mest behöver det.

Hur mycket vill du det där? Är du beredd att anstränga dig, använda manken? Om inte, vad beror det på? Vad är det som hindrar dig, vad är det som stör? Är det du själv och din inre röst? Är det gamla dolda värderingar som styr dig?

”Den som inte kan vad han vill måste vilja det han kan.” Utan din vilja händer det inte så mycket. Din vilja gör så att du kommer framåt, tar tag i saker, hittar ett driv.

Hos Kraft & Drömmar har jag tagit fram en modell som jag kallar för Jävlaranamma-modellen. Den använder jag i mitt arbete med mina klienter. Den strukturerar på ett enkelt sätt upp de olika steg som vi går igenom för att hitta deras jävlaranamma. Läs mer om Jävlaranamma-modellen här.

 

Är du liksom jag perfektionist?

Vi är många. Jag möter många kvinnor som berättar att de är perfektionister eller som har stort kontrollbehov, eller så hör jag genom raderna att de är det. Och jag känner igen mig så i det som de berättar. De flesta av dem resonerar liksom jag, att det är väl inte så dåligt att vara perfektionist, att ha koll på läget, eller? Vi vill ju bara göra saker extra noggrant och bra.

Men när vår perfektionism drabbar någon annan, då är det inte lika bra. När våra nära och kära får stå ut med våra påhopp, vår kritik och vår noggrannhet. Eller när kollegor blir lidande på jobbet.

Och när vi tänker ett varv till så kanske vi själva också skulle må bra av att lämna ifrån oss saker som är ”good enough”. Som inte är perfekta, men tillräckligt bra. Kanske får vi hjälp längs vägen, och så tar det en annan vändning. Som är ännu bättre än det vi skulle ha åstadkommit själva, även om det då hade varit ”helt perfekt” enligt oss själva. Då får du också tid över till att lyfta blicken, lyssna på kropp och själ, stressen och pressen minskar, och du slipper köra slut på dig. Vet du ens vart din gräns går?

Och som Elizabeth Kuylenstierna säger i boken Good Enough: -”Perfektionisten får mindre gjort än andra”. Jag säger: -Fundera en stund på den meningen.

Perfektionism kan vara positiv om du gör följande:

  • Inte ställer orealistiskt höga krav på dig själv och andra.
  • Tänker mer nyanserat, ser helheten och sammanhanget.
  • Ser vägen till målet som lustfyllt.
  • Tillåter dig att göra misstag och lär dig av dem.
  • Skiljer på prestation och person.
  • Tänker att det ordnar sig.
  • Växlar mellan att sträva efter perfekt resultat till att nöja dig med att vara good enough.
  • Har distans till dig själv, inte tar dig själv på för stort allvar.

(Inspiration till ovan lista från boken Good Enough av Elizabeth då Gummesson, nu Kuylenstierna)

Jag har en sak att säga till oss. Ett livsviktigt råd: -Vi perfektionister måste börja känna tillit till omvärlden! Vi måste lära oss lita på att det löser sig även om det inte är perfekt. Annars kommer vi bara fortsätta hitta bevis för att det inte funkar om vi inte gör det perfekt. Och då kommer vi aldrig kunna slappna av och få ta del av andra människors fantastiska tankar, idéer, lösningar och erfarenheter om livet. Vårt sätt är inte alltid rätt. Andra människor gör också rätt.

Det är först när vi slappnar av och börjar känna tillit för omvärlden som magi uppstår. Då kommer du märka att det löser sig ändå på något konstigt vis. Du kommer helt enkelt få bevis för att det funkar att inte vara perfektionist.

En utmaning från en perfektionist till en annan: -Våga känn tillit!

skylt_bra_mammor

Denna skylt är på inget sätt perfekt… Men den får duga. 😉

Måååååååååååååååååååål

…brukar vi skrika när någon gör mål i en match. Men det vill jag också skrika för att poängtera hur viktigt det är att vi har mål. Vi behöver alla ha mål. Hur ska vi annars veta vart vi ska? Hur ska vi annars veta vad vi behöver längs vägen? Vilken hjälp vi behöver, vad vi behöver införskaffa, vilka vi behöver informera? Vad vår kropp och knopp behöver för att kunna hjälpa oss att nå vårt mål? Vilken kunskap vi behöver skaffa oss, vad vi behöver ta reda på, hur starka och uthålliga vi behöver vara? Vilka platser vi ska boka för att inte missa vårt mål?

Och om vi inte har mål så vet vi inte heller hur planen ska se ut. Planen som sakta men säkert tar oss framåt mot vårt mål. Genom delmål, motgångar och framgångar.

Så varsågod, här får du mina 5 bästa tips på hur du kan gå i mål med dina mål:

  1. Se till att du vet vad som är ditt mål (inte så självklart alla gånger).
  2. Formulera målet SMART (Specifikt, Mätbart, Attraktivt, Realistiskt, Tidsbestämt).
  3. Formulera målet dubbelt SMART (Spännande, Meningsfullt, Annorlunda, Roligt, Tufft)
  4. Ställ dig frågan: Vad behöver du göra för att kunna nå ditt mål?
  5. Räkna bakåt i kalendern från måldatumet tills i dag, och gör din plan över vad du behöver göra och när. Per månad, per vecka och kanske ibland till och med per dag.

Grattis! Du kommer snart nå ditt mål!

vag

Ta hänsyn

Hur många är ni i din familj? Är du gift? Har du barn? Har du din mamma och pappa i livet? Är du skild, och har ytterligare en familj att tänka på? En familj kan se ut på många sätt. Och varje person i din familj har önskningar, behov, värderingar, drömmar. Det är lätt att utgå från sig själv och sina behov, men ibland svårare att lyfta blicken och tänka på övriga familjemedlemmars behov.

Värderingar växer fram under livets gång. När man är barn består kanske ens värderingar av bus, äventyr, naturen, kreativitet, kamratskap. Som vuxen kanske man har lagt till några värderingar som kvalitet, oberoende, noggrannhet, utveckling, frihet, lyx och så vidare. Ju fler familjemedlemmar som är inblandade, desto fler värderingar att ta hänsyn till. Våra värderingar kommer helt enkelt krocka då och då, eftersom vi alla är unika.

Det viktiga tycker jag är att vara medveten. Att ständigt påminna sig själv om att alla i familjen har sina egna värderingar, och att försöka ta hänsyn till dem så bra som möjligt. Att inte bara utgå från sig själv och tänka att det där tycker inte jag om, det där tycker jag är tråkigt, läskigt. Gör ibland saker som går i linje med någon annan i familjens värderingar. Även om du inte är kreativ i dina ögon – sitt med ditt kreativa barn och pyssla. Du kanske inte gillar att gå i skogen, men gör ändå en utflykt med matsäck tillsammans med resten av familjen om de gillar att vara i naturen.

Och för att hela familjen ska må bra får du inte heller glömma bort dig själv. Kanske sitter du i slutet på dagen och känner att du inte hann med att ta hänsyn till dina egna värderingar? Gör då annorlunda till nästa dag. Planera in något som du vill göra för att må bra ända in i själen. Klargör för resten av familjen att du ska göra just det. Och gör det sedan.

Eller också kanske du tog hänsyn till dina värderingar, men inte var medveten om det? Du kanske städade och fixade hemma, du kanske packade inför morgondagens utflykt? Kanske är det viktigt för dig med struktur, noggrannhet, planering, effektivitet? Så länge det känns bra när du gör det så följer du dina värderingar.

Jag vill ge dig en hemläxa – ta reda på en sak hos varje familjemedlem som de tycker är viktigt för dem. Inklusive dig själv.

ormbunkar

Att bygga med klossar

Vi är alla olika, även barn. Vi lär oss på olika sätt. Vi har olika egenskaper, olika bakgrund. Vi är unika. Därför tycker jag det är konstigt att skolan fortfarande lär ut på samma sätt år efter år. Alla ska sitta ner, länge, vara tysta och lyssna. Det bygger nästan uteslutande på att man är auditiv, och lär genom att lyssna. Men så fungerar inte alla!

Några behöver lära genom att se bilder, några genom att känna, några genom att prova på själv, några genom att röra på sig. Några blir mer störda än andra av intryck runt omkring sig, några är kreativa idésprutor. Alla har styrkor, alla är bra på något.

Vill vi att barnen ska lära sig något i skolan? JA. Bra! Då måste vi se varje elev som unik, och låta eleverna lära sig på det sätt de lär sig bäst, vare sig det är via syn, hörsel eller känsel. Vara nyfiken på varje elev. Låta dem tänka nytt. Se varje elevs styrkor, och låta dem blomma ut. Inte passa in en fyrkantig kloss i ett runt hål.

Lyft varje elev, låt dem se det positiva i alla sina klasskompisar. Väv in positiv psykologi i skolämnena. Lär om. Vi behöver inte påverkas av händelser runtomkring oss som vi är lärda att göra. Vi kan påverka vårt liv genom våra tankar om händelsen. Den styrkan har varje barn inom sig! Och varje lärare. Vi måste våga tänka nytt.

Se dig omkring. Nästan allt du tittar på har först börjat som en idé i någons huvud. Hos någon som vågat tänka utanför boxen. Förmodligen hos någon som sågs som ”annorlunda” av sin omgivning. Hos någon som inte riktigt passade in i mallen. Den fyrkantiga klossen. Material, teknik, inredning, uppfinningar. El, värme, kylskåp, bilar. Saker vi tar för givna.

Se den fyrkantiga klossen, cylindern, triangeln. Och lägg dem i rätt hål i boxen. Eller varför inte lägga alla klossar utanför boxen?

klosslada

Vad ligger bakom? Egentligen.

Bakom en känsla finns alltid något annat. Om känslan är lycklig och glad följer du med största sannolikhet dina värderingar (mer om värderingar kan du läsa här). Om känslan är arg eller ledsen kanske du istället går emot dina värderingar. Alla känslor har alltså något att berätta för dig! Och svaren kan ge dig ett mer innehållsrikt liv, och förbättra relationen till dig själv och andra.

Det börjar med att du är medveten och uppmärksam på känslan som dyker upp, reflekterar över den, och drar den sedan en loop till för att på så sätt få tillbaka och lära dig något av den. Varför känner du som du gör? Hur skulle du vilja att det var istället? Vilka är dina värderingar och behov? Om känslan inte motsvarar detta kan det uppstå en konflikt, till dig själv eller andra. Om du då vill lösa konflikten på bästa sätt är det bra att kommunicera med den som är inblandad. Och berätta varför du känner som du gör, och hur du skulle vilja att det var. Alltför ofta berättar vi inte ens vad vi känner, och varför, utan tror att den vi har framför oss på något sätt kan läsa våra tankar.

Om du är intresserad av att lära dig mer om hur du kan kommunicera utifrån dina värderingar, känslor och behov, så finns det något som kallas NVC – Non Violent Communication. NVC utgår från att du kommunicerar utifrån 4 steg:

  1. Observation > Vad har hänt? (utan tolkning eller bedömning)
  2. Känsla > Vilken känsla får jag utifrån det som hänt?
  3. Behov > Vilket behov hos mig är inte tillgodosett?
  4. Önskemål > Vad kan jag göra, eller någon annan göra för att tillgodose mitt behov?

Eftersom vi har blivit inlärda att istället tolka eller göra en bedömning utifrån det som sker, krävs det träning för att lära om. Träna på människor i din närhet nu direkt! Träna, träna, träna. Kanske behöver du också en påminnelse för att jobba med detta varje dag och inte falla in i de gamla hjulspåren? Skapa då den påminnelsen, och kör på! Dag ut och dag in. Tills du har lärt om. För inte vill du väl hålla någon annan gisslan för vad du känner? (som Johan Olson, kommunikationstränare, säger.)

Vi har alla olika värderingar och behov, vi måste bara se till att få dem tillgodosedda. Sluta leva upp till andras förväntningar – lev upp till deras behov istället!

#känslouppropet #känslor #nvc #kraftochdrömmar

Bilden är från Jonas Olson, kommunikationstränare på www.lyckligagatan.org, och på Facebook ”Men för helvete, Älskling”.

Bilden är från Jonas Olson, kommunikationstränare på www.lyckligagatan.org, och på Facebook ”Men för helvete, Älskling”.

En rosa elefant med gula prickar

Hur fungerar hjärnan i en relation egentligen? Jag vill börja med att påminna om att hjärnan inte kan hantera ordet ”inte”. Och att din inre röst som ibland klagar och håller dig tillbaka härstammar från långt bak i tiden, ca 40 000 år sedan. Bra, då har du fått de baskunskaperna. Då går vi vidare.

Hur många är vi föräldrar som gång på gång säger till våra barn att de inte ska göra ditt eller datt. Spring inte! Klättra inte! Gunga inte så högt! Funkar det? Nej. För vår hjärna har som uppdrag att utföra allt vi tänker att vi ska göra, och sorterar alltså ut ordet inte. Alltså blir det i barnens öron: – Klättra! – Spring! – Gunga högt! Själv kanske du tänker att du ska sluta med något, t ex inte äta godis eller inte röka en cigarett. Då blir det väldigt svårt att låta bli att länsa godisskåpet eller att ta fram cigarettpaketet.

Tänk inte på en rosa elefant med gula prickar! Vad tänkte du på? Just det.

Men det är inte så enkelt att hjärnan automatiskt ändrar tanken ”jag orkar inte” till ”jag orkar”. Utan där har vi vår ”inre kritiker”, vår inre röst, som ser till att vi inte gör något förhastat, som att t ex utvecklas. För länge sedan hade man användning av att göra som man alltid gjort, och därför var det bättre att stanna inne i grottan så att man inte gick ut och blev uppäten av en typ tiger. Hjärnan har därför också som uppdrag att upptäcka eventuella hot. Alltså finns det inbyggt i våra hjärnor att vi ska tänka liknande tankar som: ”jag orkar inte gå ut och springa nu i regnet, bättre att stanna inne i soffan istället”. Men det är inte så praktiskt nu, 2016. Att utvecklas är nämligen det som driver människosläktet framåt, det ger mening.

Första steget är att du blir medveten om att hjärnan fungerar så här. Sedan att du blir medveten om dina egna tankar. Först då kan du börja att istället tänka positiva tankar, prata i positiva termer utan ordet inte, både med dig själv och andra, och skruva ner volymen på din inre kritiker när den pratar negativt. Och på så sätt förbättra relationen till dig själv och andra.

Och tänk absolut INTE på en rosa elefant med gula prickar…!

elefant#känslouppropet #kraftochdrömmar