Monthly Archives: augusti 2015

Lugn som en filbunke?

Posted on by

Hur får man in känslan av att vara lugn, när vardagen stressar på och bruset är så högt runt omkring oss? Hur får barnen in känslan av lugn när ljudnivån är så hög i skolan, och det är svårt att hitta ens en lugn vrå på fritids? När kraven och förväntningarna överstiger ens förmåga, när alla måste passa in i den allmänna mallen?

Dessutom är alla är olika, vissa blir lugna av att stimuleras framför ett dataspel, vissa behöver få lägga sig på sängen en stund, och vissa försvinner in i en egen värld när de får vara kreativa och till exempel pyssla. Några behöver få vara ensamma med sina egna tankar, och andra mår bäst när de är i rörelse.
Vad behöver du? Vad behöver dina barn?

Idag är det ofta bråttom, och vi stressar på våra barn även fast vi inte vill. Vi har fått in en vana att använda språk som: -Skynda dig nu, annars kommer vi för sent! Varför, tänker jag då. Om vi är sena så är det vårt ansvar som förälder att se till att vi har mer tid på oss. Inte barnens. Istället för att skjuta över ansvaret på barnen, och skynda på dem, kan vi gå tillbaka till oss själva och se vårt eget ansvar i det. Justera det som behövs till nästa dag. Gör om, gör rätt.

Våra barn växer upp i en värld där det ska vara stimulans hela tiden. För både barn och vuxna. Barnen vet inget annat i dag. De blir uttråkade om de inte har sin Ipad på en armlängds avstånd. På tunnelbanan sitter nästan alla och fingrar på sin Iphone. Barnen gör som vi gör. Vad lär vi våra barn?

Kvar finns inte längre utrymme för att bara vara. Njuta. Vi måste aktivt skapa detta utrymme i dagens stressade samhälle. Sänka kraven på oss själva och vår omgivning. Skapa en balans där vi mår bra. Göra utrymme för paus.

Hur ser din ”bara vara” tid ut i dag? Hur kan du göra för att aktivt skapa ett lugn för dig och dina närmaste? Planera in det. Batterierna måste laddas då och då.

glanta#känslouppropet
#lugn

Rädslor = utveckling

Posted on by

Rädslor kommer aldrig försvinna ur våra liv. Känn på den tanken!
För rädslor är lika med utveckling. Meningen med livet är att ständigt utvecklas som människa, inte att ligga i hängmattan och beskåda sitt livsverk.
Carolina Gårdheim skriver i sin bok ”Släpp loss din inre livskonstnär!” att de flesta rädslor bottnar i 3 grundrädslor eller en blandning av dem:

  1. Rädsla för separation eller ensamhet, till exempel rädsla för att bli lämnad, existentiell rädsla för att inte vara del av något större.
  2. Rädsla beroende på lågt självvärde, till exempel rädsla för att inte vara älskad, för att inte räcka till, för att inte vara god eller bra nog.
  3. Rädsla beroende på brist på tillit, till exempel rädsla för att världen ska vara ond, för att inte kunna lita på någon, för förändringar, för att inte klara av livet.

Det är först när vi blir medvetna om våra rädslor som vi kan utmana dem, istället för att följa dem och låta dem begränsa vårt liv. Vi måste också sluta leta efter bevis som motsäger rädslan, och istället bli trygga i oss själva, först då läker vi rädslan. Det börjar med dig!

Om du har tillit till universum, behöver du inte vara rädd. Det är en befriande tanke. Om du tänker att allt har en mening, men att du kanske har svårt att se varför just nu. Jobba med ditt tålamod, och tänk att du kanske blir medveten om dina förändringar långt efter att de har hänt. Du kanske ser den röda tråden först flera år senare. Fortsätt bara vandra, håll dig i rörelse, bakom nästa krök dyker hjälpen upp i form av en person, ett tecken eller något annat.

Som förälder brottas jag själv med rädslor (se nr. 3 ovan). Jag vill skydda mina barn från att skada sig eller må dåligt, medan de själv lever i nuet och ständigt vill vidga sina vyer. Det är härligt att de utmanar sig själv och provar på nya saker, men jobbigt ibland för mig som förälder. Där har jag en rädsla att jobba med!

I somras utmanade hela familjen rädslor på Liseberg 🙂 Framförallt sonen som direkt vi kom dit åkte bergochdalbanan Helix! Efter det hade han växt några centimeter, och kände att han kunde klara allt!

Läs gärna mitt blogginlägg från förra sommaren som också handlade om rädslor – ”En härligt pirrig semester”.

Vilka är dina rädslor?

#känslouppropet
#rädd

 

Varför blir Du arg?

Posted on by

Har du funderat på varför du ibland blir arg? Eller varför någon annan blir arg?

Är du uppmärksam på dig själv, din kropp och dina tankar? Skyller du ilskan på någon annan, eller kan du utgå från dig själv och se vad det beror på – att du kanske är trött, stressad, blodsockret är i botten, hormonerna spökar eller att något går emot dina värderingar?

Vad är viktigt för just dig? Vilka är dina värderingar?

Värderingar kan till exempel vara att det är viktigt för dig med uppmärksamhet, rättvisor, miljö, lyx, frihet, glädje, ärlighet, framgång, respekt, lojalitet, kvalitet, gemenskap, äkthet…

Har du tänkt på att när något går tvärs emot dina värderingar kan du bli arg? Du känner starkt i hela kroppen när något går emot allt vad du tror på och tycker är viktigt i livet.

Och vi har alla olika värderingar! Det kan vara bra att försöka komma ihåg. Det som är viktigt för dig kanske inte är lika viktigt för någon annan. Din prioriteringsordning på dina värderingar gäller för dig, någon annan kanske har en helt annan prioriteringsordning, och andra värderingar och övertygelser.

Man kan också bli arg på mamma och pappa. För att man älskar dem så mycket, och behöver bryta sig loss. I olika åldrar är man olika arg.

Känslan arg måste få finnas! Det måste få vara okej att få skrika, stampa i golvet och höja rösten ibland. Jag tycker det finns för lite av det i vårt Lagom-Mellanmjölks-Sverige. Och var inte rädd för att agera.

Vad gör då mig arg? Jo, precis just det, när man inte agerar (min värdering uppmärksamhet). Jag vet inte hur många gånger jag har stött på det. Människor som bara går förbi någon som behöver hjälp, människor som inte plockar upp något som ligger i vägen, och som inte bryr sig om andra runt omkring sig.

Till exempel alla stressade föräldrar som rusade förbi ett ensamt litet dagisbarn på morgonen på skolgården. Han gick fram och tillbaka, och verkade leta efter mamma som han hade tappat bort. Men ingen tog sig tid att prata med honom. Jag tog honom i handen och ledde honom dit jag trodde att hans mamma var. Dörren var tung och handtaget högt upp, så han hade aldrig kunnat öppna det själv. Mycket riktigt, där var hans mamma. Visst, jag kom lite senare till jobbet den morgonen, men det gjorde inget…

Eller den 8-åriga pojken som skar sig med brödkniven av misstag under lunchen. Kompisen springer efter hjälp, men pojken står där och blodet droppar. Han ser skakad ut. Ingen vuxen går fram för att kolla hur det är med honom. Men min man går fram och är med honom tills hjälpen anländer.

Eller det värsta av allt som jag läste i Metro den 12/8. Ett litet barn drunknar, ja du läste rätt – DRUNKNAR, för att 100-200 vuxna på en strand inte hjälper till trots brandmannens vädjan om hjälp!

Det gör mig arrrrrrrrrrrrrrrggggggggg!

#känslouppropet
#arg

Glädje smittar!

Posted on by

Sprid glädje så mycket du kan, varje dag! Det smittar nämligen och sprids som ringar på vattnet. Glädje fyller dig med kraft och inspiration, och ger mening till ditt liv.

Låt andra vara glada! Ingen ska behöva ”tas ner på jorden” för att de är glada och berättar för andra att de är glada. Det borde vara ett naturligare tillstånd att få vara positiv än negativ! Bojkotta Jantelagen som styr Sverige, som säger bland annat ”Du ska inte tro att du är något”, ”Du ska inte inbilla dig att du är bättre än vi” och ”Du ska inte skratta åt oss”. Om någon skrattar högt, bli istället nyfiken, och ta reda på vad det är som är så roligt så kanske du också får skratta!

Här kommer några glädjetips du kan ta till om du någon dag är lite mindre glad:

  1. Gör en glad-lista med musik som du vet alltid får dig glad. Eller lyssna på spår 1 som heter Glad på Friendy skivan. Sätt på någon musik som du gillar, och börja röra på dig till takten. Det spelar ingen roll hur det ser ut. Ser det knasigt ut blir du kanske ännu gladare. 🙂 Och dina lyckohormoner stiger, jag lovar.
  2. Kittla varandra. I vår familj brukar vi ibland ge varandra 3 sekunder. Då håller vi upp armarna i luften frivilligt, och så får någon kittla i 3 sekunder. Skratt garanteras.
  3. Omge dig med människor som har samma humor som du, som du vet får dig att skratta så där tills tårarna börjar rinna och du får ont i kindmusklerna.
  4. Häng med ett barn. Barn har nära till skratt. De är närvarande och impulsiva. Det spritter i dem av hopp och studs. Haka på deras galna upptåg, hoppa studsmatta, hjula. Var nyfiken, lyssna på riktigt på vad de har att berätta, och bekräfta dem med ditt språk så berättar de så mycket mer. De har ofta finurliga tankar. Och du blir glad.
  5. Ha ett jobb där du får le och skratta mycket. Där du måste le mycket och låta glad. Då blir du glad av bara farten.

Själv har jag ett långsiktigt mål i livet – att ha många skrattrynkor när jag är gammal. Jag är på väg, hittade nu i dagarna min första rynka, en fin linje precis vid mitt vänstra öga. En skrattrynka! Jippi!

smile_confuses

#känslouppropet
#glad
#Friendy

Känslor är bra!

Posted on by

Det är okej att känna. Mycket. Det är okej att vara känslig. Eller högkänslig. Eller kinestetisk. Det är okej att känna sig ledsen, arg, glad eller på något annat sätt. Känslor är bra!

Varför viftar vi då så lättvindigt bort många känslor idag? Varför måste vi hitta en ursäkt till känslan, eller säga att det snart går över? Vi får inte känna för mycket, för länge. Vi kanske till och med trycker undan dem helt, och tillåter oss inte att känna alls.

Faktum är att cirka 15-20% av Sveriges befolkning till och med är kinestetiska eller taktila, de tar alltså in information med hjälp av känslor eller sin känsel. De känner efter i magen och med sina känselspröt. Om de inte hinner känna efter så hinner de heller inte ta till sig informationen. I samhället idag finns sällan förståelse för olikheter, vi måste alla passa in i ”mallen”. Och göra som alla andra. Hinna uppfatta information snabbt och effektivt. Då finns det tyvärr inte rum för några känslor… Och ska vi göra som alla andra är det alltså säkrast att inte känna för mycket. För det gör ju ingen annan. Gråta offentligt? Det går inte.

Och ändå är det så att vi alla faktiskt är olika! Vi har alla olika värderingar, olika inlärningsstilar, olika diagnoser, olika stjärntecken, olika mycket kontrollbehov, olika drömmar, olika mycket känslor… Ja, listan kan göras lång. Varför kan vi då inte anpassa samhället efter alla olikheter istället för tvärtom?

I förskolan är det ofta naturligt att jobba med känslan, barnen får känna på olika material, använda alla sina sinnen och experimentera med olika former och färger. De får röra på sig och använda sin kropp, dansa till musik och springa ute på gården. Ju äldre vi sedan blir, desto mindre känslor får och kan vi använda.

Men låter vi barnen stanna kvar i känslan? Alltför lätt säger vi: – Det var väl inte så farligt? Eller ett hurtigt -Såja, det går snart över! Vi är kanske vana från småbarnsåren att avleda barnets känsla för att få dem att fokusera på något annat. Kanske har vi blivit behandlade så själva när vi var små. Det är inte farligt för barn att stanna kvar i känslan. Om de stannar kvar i känslan blir de sedda och bekräftade. I vårt samhälle får vi heller inte låta för mycket, vare sig vi är barn eller vuxna. Skrattar vi för högt tittar några genast dit. Barnens känslor tystas därför också alltför snabbt ner. Så att de sakta men säkert börjar anpassa sig till ”mallen”.

Hjälp oss att få alla runt omkring dig att tänka att känslor är okej! Tysta inte ner känslor, var inte rädd för dem. Det är okej att känna. Du blir mer levande då.

utsikt#känslouppropet
#allakänslor

Nu startar känslouppropet!

Posted on by

FriendyUnder vecka 35, den 24-28 augusti pågår ”känslouppropet”. Vi är närmare trettio personer; psykologer, pedagoger, beteendevetare, föreläsare, författare, föräldrar och andra som vill sätta ned foten och lyfta fram det här med barns viktiga känsloliv. Människors viktiga känsloliv.

Jätteroligt och väldigt spännande att få läsa och ta del av alla dessa människors tankar, berättelser och kanske bilder. Följ mig  här på min blogg och de andra i nedan kanaler under veckan!

#känslouppropet
#friendy
#allakänslor

Officiell känsloblogg

Officiell facebooksida